Oljesyramolekylens Längd

Syfte:

Att räkna ut hur stor en oljesyramolekyl är genom att mäta och räkna.

Hypotes:

Jag tror att molekylen kommer att vara otroligt liten. Vi kommer nog inte heller att få ett exakt svar på hur stor den är utan bara en ungefärlig beräkning.

Material:

• Oljesyralösning
• Nikt Vi använder Aktivt kol
• Pipett
• Mätglas 10ml Vi använder 25ml
• Bricka
• Linjal

Genomförande:

Vi börjar med att lösa oljesyra i etanol. Det ska endast finnas 1‰ oljesyra i lösningen och resten ska vara etanol. Vi kommer sedan att mäta upp 100 droppar av lösningen i ett mätglas. Genom att göra denna mätningen kommer vi sedan att kunna räkna ut volymen av en droppe genom att dela 100 droppars volym med 100. När vi har gjort detta och har antecknat volymen av både 100 droppar och en droppe räknar vi ut hur mycket oljesyra en droppe innehåller. Eftersom vi vet att lösningen innehåller 1‰ oljesyra kan vi dela volymen av en droppe med 1000 för att få volymen oljesyra på 1‰ utav en droppe. När vi har gjort färdigt våra beräkningar tar vi fram en bricka och häller upp vatten till ungefär 1 cm höjd. Sedan sprider vi ut ett tunt lager av vårt aktiva kol på vattenytan så att det finns utspritt över hela brickan. Vi tar sedan vår oljesyralösning och droppar en droppe av lösningen mitt på brickan. Eftersom att etanolen som oljesyran är löst i löses i vatten kommer oljesyran, som inte löses i vatten att vara kvar ensam på ytan. Den aktiva kolen som fanns på vattenytan kommer nu att ha ett hål i sig där oljesyralösningen droppades. Detta hål mäts med linjal och måtten antecknas.

 

 

 

Uträkning för att få oljesyramolekylens mått:

a=Höjd
b= Bredd
a÷2 x b÷2 x π ≈

Här räknas arean utav cirkeln ut.
Volym = Höjd x Area           Höjd=?
Hur vi kommer att räkna ut volymen

Höjd= Volym ÷ Area
Eftersom vi inte har höjden än måste vi räkna ut den först vilket vi gör med denna formeln.

Omvandla milliliter till kubikcentimeter     1ml=1cm³
Vi omvandlar milliliter till kubikcentimeter för att kunna få ett mått och inte en volym på molekylen.

Vi antecknar sedan det nuvarande talet i sin grundpotensform efter att vi bytt enhet. Enheten är nu kubikcentimeter (cm³)

Sedan räknas höjden ut genom att dela volymen med arean som vi skrivit i vår formel innan.
Vi har nu fått ett tal i enheten cm. Detta kan avrundas om det är nödvändigt och möjligt att göra det på ett bra sätt.
Vi kommer sedan att ändra talets enhet till millimeter eftersom det är en mer passande enhet till ett så litet mått.

Måttet antecknas i både potensform och bråkform och om det tillåter, med ord.

Resultat:

När vi droppar 100 droppar i mätglaset blir det ungefär 2,5ml. Om man sedan delar detta med 100 får man 1 droppes volym. 1 droppes volym är då 0,025ml

När vi droppar oljesyralösning på vattnet sticker då det aktiva kolet  iväg och bildar krackelerade cirklar. Det är alltså dessa cirklar som mäts och som uträkningen till viss del baseras på.

 

 

 

 

 

Uträkning av molekylen:

Följer här de instruktioner som beskrivits i genomförandet.
a=höjd      b=bredd
5÷2 x 6,5÷2 x π ≈25,5cm²
Volym = Höjd x Area
Volym i grundpotensform= 2,5×10^-5cm³
Höjd= Volym ÷ Area
0,000025 ÷ 25,5 = 9,8 x 10^-7
Höjd= 9,8 x 10^-7cm
ändra till millimeter ——->  9,8 x 10^-6mm
≈ 10 x 10^-6 = 10^-5mm
= 1/100 000 mm

Molekylen är ungefär en hundratusendels millimeter lång.

Slutsats:

Det måttet vi har fått att en oljesyramolekyls längd är är inte exakt utan bara ett ungefärligt mått. Anledningen till att jag kan anta att det inte är ett exakt mått är att det finns för många felkällor som jag vet vi gjort fel på som justerat resultatet. Ett exakt mått är säkerligen inte heller så jämnt som ” 10^-5mm ” utan det innehåller garanterat en massa olika decimaler.  Jag tycker också att med tanke på alla de felkällor jag har kommit fram till skulle det inte vara helt omöjligt att vårt mått är ganska långt ifrån. Men det vi lyckats får ut ur uträkningen är att en oljesyramolekyl är väldigt liten och vi har en ungefärlig uppfattning på vilka mått den kretsar kring.

Oljesyrans molekylformel:
C₁₇H₃₃COOH
(COOH är en karboxylgrupp)

Om vi kollar på oljesyrans molekylformel kan vi se att det är en väldigt stor molekyl, eftersom den innehåller många atomer (54 stycken). Efter att ha räknat ut hur stor molekylen är vilket var väldigt litet, kan vi också få en liten uppfattning om hur små atomer är. Atomer varierar också i storlek men de är alla ändå väldigt små.

Det står också att oljesyramolekyler är långsmala. Från uträkningen ska vi ha räknat ut höjden och därför alltså det mått där den är som längst. Den kommer självklart inte att vara mycket kortare i bredden men det finns ändå en viss skillnad.

Min hypotes gav ingen direkt gissning på resultaten eftersom det var svårt att komma på ett passande mått och inte mycket annat var möjligt att fundera kring. Men som jag sa i min hypotes var molekylen väldigt liten och vi fick också bara ett ungefärligt mått.

 

Felkällor:

Det finns väldigt många felkällor i den här labben och nästan varje en av dem påverkar på ett eller annat sätt resultatet.

Vi hade inte tillgång till 10ml mätglas utan fick istället använda 25ml mätglas. Mätningen blir därför inte lika exakt när vi i början droppar för att mäta volymen på dropparna. Detta kan påverka slutresultatet eftersom vi hade kunnat göra en exaktare beräkning om vi haft exaktare mått.

Vi använde också aktivt kol istället för nikt som det stod i instruktionerna. Det är möjligt att detta inte gör någon skillnad men nikt är möjligtvis lite pudrigare och lättare och kanske reagerar mer när oljesyralösningen hälls på vattnet.

En annan felkälla kan vara de pipetter vi använde. Det finns pipetter som är mer exakta och som ger exaktare droppar och mått. Vi har inte använt jättebra pipetter och det finns därför risk för att dropparna blivit lite olika i sin volym. En förbättring på denna felkälla skulle ju vara det självklara, att använda bättre pipetter med bättre precision.

När vi skulle ta måtten på formen som bildats i det aktiva kolet efter att vi droppat oljesyralösningen använde vi en linjal. Detta gjorde det svårt att mäta eftersom måtten behövde tas utan stöd eftersom vi hade vatten som underlag. Därför togs måtten en bit ifrån och blev väldigt ungefärliga. Man hade kunnat lägga en träbit eller något liknande tvärs över brickan för att få stöd för linjalen och då kunna få ett lite exaktare mått men jag tror att det i vilket fall som helst skulle bli svårt att få det exakt. Det finns såklart ännu exaktare linjaler men eftersom måttet måste tas någon centimeter ifrån vattnet kan det var svårt att bedöma när måtten blir så små.

Det var också svårt att få ett exakt mått på formen i det aktiva kolet eftersom det inte riktigt var en jämn form. På grund av att formen var så krackelerad var det svårt att se exakt var cirkeln/ovalens kanter gick och detta gjorde det svårt att få ett exakta mått.

Vi valde att avrunda de mått vi fick från formen vilket självklart påverkade men gjorde att det blev enklare för oss att räkna. Vi hade kunnat behålla måtten utan att avrunda och om det blivit för klurigt hade vi kunnat använda oss av en miniräknare. Detta hade kunnat göra vårt slutgiltiga resultat lite mer exakt.

I slutet avrundar vi i vår uträkning eftersom vi då får ett jämnt nummer, detta ändrar vårt faktiska svar till viss del och även om vi inte fått ett exakt svar ens då har vi nu ändrat det ännu mer. Denna avrundning gjordes för att man lättare skulle få en förståelse på hur stor molekylen är. Att skriva att den är 1/117 589mm är det svårt att tänka sig hur stor den är förutom ätt den är väldigt liten. Om vi får ett jämnt nummer, som vi nu fick med 1/100 000mm kan man med lite högre förståelse se på storleken även om det fortfarande är väldigt svårt att föreställa sig eftersom vi inte kan se det med blotta ögat.

Ekologisk Hållbarhet: Röda havet

Röda havet är ett medelhav till Indiska Oceanen som blivit till av att Afrika och Arabiska halvön glidit isär genom plattektoniska rörelser. På grund av detta är det en djup riftdal, med ett medeldjup på 538m, som kan bli över 2500m djup. Det är ett tropiskt hav som har mycket korallrev och till och med några barriärrev. I röda havet regnar det otroligt lite, ungefär 23mm/år, och med en avdunstning på ungefär 2000mm/år finns en viss obalans. Det leder till att Röda havets yta ligger under Indiska oceanens och Indiska oceanen strömmar in i Röda havets dal vilket gör att salthalten inte blir alltför hög.

Eftersom salt inte följer med när vattnet avdunstar, och det inte heller finns några floder som rinner ut i den, har Röda havet en salthalt som ligger på över 4%. Jämfört med Östersjöns salthalt som, även om den kan bli upp till 3%, ofta ligger på ca 0,3% är Röda havets väldigt hög.

Röda havets korallrev finns framför allt i den norra och centrala delen men håller sig, som alla korallrev, nära kusten. Korallrev byggs upp av massor av små koralldjur som var och en bildar kalk runt sin kropp och tillsammans bildar korallerna kalkskelett. Koraller lever ofta i symbios med alger som lever inne i korallerna. Algerna, som har fotosyntes, ger korallerna socker samtidigt som algerna får närsalter från korallerna. Algerna är anledningen till att korallerna måste växa så nära kusten, eller iallafall på grunt vatten, eftersom de behöver solljus för att kunna genomföra fotosyntesen.
Det finns inte många koralrev i södra delen av Röda havet eftersom vattnet är grumligare där. Detta beror på mer rörelse i den delen av havet framför allt på grund av att Indiska oceanen och Röda havets vattenutbyte händer där.

Röda havet har en väldigt hög biologisk mångfald. Det finns ett stort urval koraller samt många olika sorters fiskar som bor i havet. Många av de arter som lever i Röda havets korallrev finns ingen annan stans. Exempel på djur i Röda havet är dugonger, delfiner, sköldpaddor, rockor, lejonfisk, barracuda, många sorters kräftdjur, hajar, plankton, koraller (framför allt stenkoraller), sjöstjärnor, fjärilsfiskar, lejonfiskar, clownfiskar, maneter, bläckfiskar osv. Korallerna har så mycket liv att många forskare tror att det finns flera miljoner ännu oupptäckta arter som bor i områdena.

Även om salthalten i Röda havet är hög är den inte så hög att arter inte längre trivs där. Korallreven är så lockande att de inte har några problem att anpassa sig lite grand. Indiska Oceanen som Röda havet ansluter till ligger också på ungefär 3,5 i genomsnitt och kan nå nära Röda havets salthalter i många delar. De arter som bor i Indiska Oceanen har därför inga större problem att anpassa sig om de skulle vilja flytta till Röda havet.

)

Näringsväv: Som vanligt är människan toppkonsumenten och detta näringsvävet är inte gjort utifrån endast ett matperspektiv. Vi människor äter inte korallreven men eftersom vi ändå förstör många av dem och gör det svårare för dem att överleva har jag valt att sätta oss som förbrukare av dem. Samma sak gäller med plankton och vissa arter av småfisk, rovfisk, hajar, sköldpaddor och kräftdjur. Vissa arter inom dessa grupperna äter inte vi människor, för att vi inte vill eller för att de inte är tillgängliga, men vi människor gör ändå det svårare för alla dessa arter att överleva.Vi dödar sköldpaddor och hajar eftersom vi vill ha deras fenor och skal så även om de oftast inte äts av oss förbrukar vi dem.

2

Det finns många hot mot alla ekosystem nuförtiden och det beror framför allt på oss människor. Vi människor släpper ut mycket saker i haven, som t.ex. olja, och vi skräpar ofta ner utan att städa upp efter oss. Röda Havets största hot är att korallreven dör.Det finns inte många korallrev kvar i världen och korallrev är otroligt viktiga. Korallreven är också väldigt viktiga för djurlivet i området. Det kan jämföras med nedhuggning av regnskog som gör att många djur, som t.ex. gorillor, ät utrotningshotade.

Korallrev hotas på många sätt. När vi människor fiskar påverkas många koraller eftersom vi använder nät, som korallreven skadas av, och många fiskar blir tagna, och ibland används sprängning, som förstör korallerna och livet runtomkring.

När havet blir för näringsrikt, för att mycket övergödning släppts ut av oss människor, blir det för mycket alger som kan göra att vattnet blir för grumligt för att algerna i korallerna ska kunna genomföra fotosyntesen. Alger trivs bra i näringsrikt vatten och lever bra på övergödningen. När algerna sedan dör sjunker de till havsbotten och då finns så mycket näring i att hämta att många nedbrytare fortplantar sig. Nedbrytarna konsumerar syre och i stora mängder leder de till syrebrist i vattnet vilket är dåligt för hela balansen i ekosystemet.

Växthuseffekten har lett till att temperaturerna har stigit. Algerna som lever i korallerna klarar inte för höga temperaturer och dör lätt om de höjs. Eftersom algerna står för ungefär 95% av korallernas energi-upptag gör detta att korallerna dör. Det börjar med så kallad korallblekning som innebär att korallerna tappar färg och i princip allt liv. Om temperaturen återställs innan korallen dött, efter korallblekningen, kan korallen återställa sig och bli lika färgglad som den var innan. Om korallen dör kommer det att växa nya koraller på den (om miljön tillåter) eller så kommer organismer som hjälper till att göra den bra och stabil för nytt liv genom att göra den mer kompakt tillsammans med andra döda korallrev.

Men vad kan vi människor göra för att hjälpa? För även om inte alla bryr sig är det ju faktiskt allas problem när naturen förstörs. Det är sant att det kan kännas som att man inte kan påverka miljön på något sätt som en vanlig liten människa. De som sitter i styrning över länder och i kontroll för miljöfrågor har såklart en större kraft att påverka med. Men vi vanliga människor kan också påverka med saker som vi gör varje dag och som vi kanske inte tänker på att de påverkar miljön negativt. Till att börja med åker de flesta av oss till ett jobb eller till en skola större delen av veckan. Många av oss har inte möjlighet att gå eller cykla dessa sträckor men att åka kollektivtrafik istället för att åka bil gör större skillnad än man kan tro. Jag tycker det finns en viss lathet i detta vilket är förståligt. Många har möjlighet att åka kollektivtrafik eller cykla men måste då ofta gå upp en lång stund tidigare än om de åker bil och väljer då det enklare alternativet som ger de 30 minuters mer sömn och en varm färd.

Sedan finns det alla de småsaker som vi gör varje dag som vi ofta inte tänker på men som ändå påverkar, om än lite. Att stänga lampor när man går ut ur ett rum eller att minimera antalet lampor tända i ett rum som man är i kan göra skillnad långsiktigt. Alltså kanske det inte påverkar jättemycket om du släcker en lampa endast en gång men när du kommit ihåg att släcka den under flera veckor eller månader kommer du att ha sparat in mycket energi och därför också sparat in lite på naturen. Detta gäller också vatten i kranen. Många låter vattenkranen rinna för att få rätt temperatur eller för att de helt enkelt inte bryr sig så mycket. Detta fungerar på samma sätt som med lamporna och om vi endast använder kranen i de mått vi behöver och inte låter den stå på för att vi inte orkar öppna den igen inom några sekunder kan vi också spara in vatten i slutändan vilket hjälper naturen.
Andra småsaker som dessa är saker som tar elektricitet. Datorer och tv-apparater, laddare till mobiler och surfplattor, mixer, matberedare, brödrostar, symaskiner och tandborstar är bara några exempel på saker som tar elektricitet. Det är viktigt att utnyttja alla dessa saker på ett sparsamt sätt så att man inte har på de onödigt länge eller t.ex. låter datorn eller tv:n stå på över natten. Det är också viktigt att komma ihåg att många versioner av dessa saker kommer att dra batteri bara genom att vara inkopplade även om de inte används för stunden och det är därför viktigt att komma ihåg att dra ut sladden. Detta gäller också ofta för laddare till datorer och mobiler.

Vi slänger också mycket som kan återanvändas eller skänkas bort. När vi väl slänger saker är det också väldigt viktigt att vi sopsorterar. När vi inte sopsorterar ordentligt utan kanske råkar lägga någonting i fel hög finns det risk för att hela säcken måste läggas i en blandhög. Det finns maskiner i sopstationer som märker om det finns metall eller andra saker i fel påsar och dessa påsar måste då gå ut i en hög där de inte kan återanvändas lika effektivt som de skulle om de hamnat i rätt hög. Det är därför väldigt viktigt att sopsortera och att sopsortera rätt. Vi ska också tänka på hur vi använder förbrukningsvaror som toapapper och tvättmedel. Det ska användas så sparsamt som möjligt och man kan ofta reducera sin användning utan att egentligen märka skillnad. Saker som diskmaskin och tvättmaskin kan också sättas på “eco” och kommer då att köra en mer miljövänlig omgång tvätt och disk.

Dessa förändringar inriktar sig till att hjälpa miljön så det finns vissa nackdelar inom andra områden. Att köpa ekologiskt är också en otroligt bra grej som hjälper både din hälsa och miljöns hälsa. Men ekologiskt mat är ofta en hel del dyrare och inte alla kan hålla sig till den eftersom det innebär en höjd matkostnad som inte alla har råd med. Många vet inte heller just hur mycket bättre ekologisk mat är och kanske inte tänker på att de inte köper det för att det inte spelar dem så stor roll. Nackdelar med ekologisk mat skulle kunna vara de bondar som inte säljer ekologisk mat utan besprutar eller behandlar sin växter och grödor. Om ekologisk mat blir populär finns det risk att dessa bondar inte säljer någonting vilket ofta resulterar i att de går i konkurs om de inte har några besparingar eller planer. Detta skulle förstås betyda att bondar skulle kunna byta till ekologisk plantering och i princip garantera vinst. En annan nackdel är att en ekologisk skörd blir väldigt mycket minera eftersom en del ofta blir förstörd av djur eller liknande eftersom de inte blivit besprutade. Detta är den största anledningen till att ekologisk mat är dyrare en icke-ekologisk. Detta innebär att mer mark skulle behöva användas till samma mängd mat och eftersom det redan är brist på land och mycket av det landet som finns är näringsfattigt är detta ett problem.
Det här med att välja kollektivtrafik och cykel/gång framför att åka bil har enligt mig inga stora nackdelar. Detta skulle vara om allt hände på en gång och tågen och bussarna blev proppfulla på en dag, men även om detta hände skulle det bara ta några veckor innan bussarna och tågen börjat åka oftare. En annan nackdel skulle vara om folk helt slutade använda bilar vilket skulle vara fantastiskt för miljön men det skulle försvinna otroligt många jobb som skulle vara svåra att ersätta. Däremot skulle vi också spara in på bensin och bensinpriser skulle då kunna sänkas vilket skulle kunna göra bussresor billigare. Om fler åkt buss och tåg hade det blivit väldigt mycket billigare eftersom de i princip hade kunnat garantera att de fick vinst vid varje resa vilket de inte kan nu och måste därför ha höga priser.
Det här med att släcka lampor och generellt spara på elektricitet och vatten har inte heller några större nackdelar heller. Om man inte går så långt att man inte längre tänder lampor alls så att man får leva i ett evigt mörker finns det egentligen bara bra saker. Att spara in på elektriciteten och vattnet gör att man också kommer att reducera sina räkningar vilket kanske gör att man har råd med lite mer ekologisk mat.

Många av dessa förändringar är alltså saker som vi vanliga människor kan ändra i vår vardag för att leva ett mer miljövänligt liv. De flesta av dem är småsaker som vi inte alltid tänker på att vi använder mer än nödvändigt av. Det är sant att om en person följer dessa gör det ingen större skillnad, men om fler tänker på miljön och tänker på dessa saker och alla de andra sakerna man kan göra kommer vi att tillsammans kunna hjälpa miljön.

3
Det finns många olika definitioner av ekologisk hållbarhet. För mig är det att jorden ska kunna fortsätta fungera som den ska “för evigt” och systemet ska alltså inte krascha på grund av att något inte fungerar. Vad som menas med detta är att hela det systemet som finns för hur jorden fungerar, varenda litet ekosystem och kretslopp, ska fungera tillsammans i en enda enhet. Sedan finns det andra saker som kommer att påverka så att jorden ändå inte kommer finnas för evigt men det är en annan sak.

I en Regerings skrivelse från 1997 om ekologisk hållbarhet står det att Sverige är “På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle”. Detta var väldigt länge sedan men det är ett bra exempel på ett dåligt tillfälle att använda just “ekologisk hållbarhet”. Enligt texten verkar politikerna tänka sig ett Sverige, inom ca 20 år, som inte påverkar naturen negativt och även om de har en bra uppfattning om definitionen av ekologisk hållbarhet har de väldigt vild fantasi. Ett ekologiskt hållbart Sverige är knappast möjligt om man ser på hur världen ser ut nu. Miljön blir bara sämre och snart är det försent för att återställa så om inget drastiskt sker inom några årtionden är det inte säkert att ett ekologiskt hållbart samhälle någonsin kan uppnås. I texten står det också att “Hälsan, miljön och klimatet skall påverkas så litet som möjligt”. Detta tyder däremot att definitionen hållbar utveckling missbrukas. Enligt min uppfattning av definitionen får miljön inte påverkas alls och detta tyder bara att påverkningen ska minimeras.

Ett ekologiskt hållbart samhälle i framtiden kan förstås se annorlunda ut. Naturen anpassar sig efter de nya situationerna som de tvingas leva med eftersom vi människor inte lyckats anpassa oss i början. Naturen kanske inte ändras helt synligt men det är en stor förändring ändå. “Man behöver idag äta 5 äpplen för att få i sig lika mycket näring som ett äpple från 1950-talet” är någonting som nämns ibland. Detta kanske inte är helt korrekt uträknat men det det är ändå ett bra exempel på något som förändrats så drastiskt på relativt kort tid. Det har samma påverkan som det som händer i näringskedjan när t.ex. rovfågeln äter den mindre fågeln som ätit en frukt. Den lilla fågeln har då redan förbrukat en stor del av energin som fanns i frukten och rovfågeln får då bara i sig en bråkdel av vad den skulle fått om den ätit frukten från början. Vi människor måste lära oss att leva längre ner i näringskedjan. Inte genom att låta andra djur äta upp oss, men genom att äta det djuren skulle ätit istället för att äta djuren.

Enligt mig ser många redan på vår jord som en förbrukningsvara som kommer vara förstörd lagom tills vi hittat en ny planet att leva på. Vi människor är så naiva och självupptagna att vi antagligen skulle kunna jobba oss igenom flera universum och förbruka varje levnadsbar planet vi kommer över. Det är detta som gör att jag tycker att vi måste kämpa för den planeten vi har. Vi är inte värda den och vi har därför inte rätt att förbruka den.

Källor
Agnes Hallin:
som själv varit och dykt i röda havet. Har också ritat bilderna.

Författare: Henriksson A.
Utgiven: 2008
Titel:TITANO Biologi
Förlag: Gleerups Malmö

Författare: Helmer Ringgren, Stig Fonselius
Titel: Röda Havet
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/röda-havet
Hämtad: 2014-10-23 11:26

Författare: Ragnar Hall Per Ahlberg
Titel: Korallrev
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/korallrev
Hämtad: 2014-10-28 12:36

Författare: Johan Rodhe, Stig Fonselius
Titel: Östersjön: Salthalt och Skiktning
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/östersjön
Hämtad: 2014-11-04 18:56

Deltagande: Anna Lindh, Göran Persson
Framtagen: 1997-1998
Titel: Regeringens Skrivelse: Ekologisk Hållbarhet

Click to access 48573858.pdf

Hämtad: 2014-11-04

Sidansvarig: Tina Johansen
Kontakt: Daniel Hansson
Titel: Syrebrist
http://www.havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle/syrebrist/
Uppdaterad: 2014-06-27 15:13
Hämtad: 2014-11-07 17:27

Författare: William Alevizon
Titel: Red Sea Coral Reefs
http://www.coral-reef-info.com/red-sea-coral-reefs.html
Hämtad: 2014-11-07 20:22

Författare: Esther G, Newark, N.J.
Titel: Have fruits and vegetables become less nutritious?
http://www.scientificamerican.com/article/soil-depletion-and-nutrition-loss/
Hämtad: 2014-11-07 22:36

Utgivare: National Ocean Education
Titel:Importance of Coral Reefs
http://oceanservice.noaa.gov/education/kits/corals/coral07_importance.html
Hämtad: 2014-11-20

Ansvarig Utgivare: William Alevizon Ph.D.
Titel: Coral Reef Facts
http://www.coral-reef-info.com/red-sea-coral-reefs.html
Hämtad: 2014-11-23

Sidansvarig: Tina Johansen, Kontakt: Daniel Hansson
Titel: Syrebrist
http://www.havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle/syrebrist/
Hämtad: 2014-11-26

Källor Utan Information:
Har då kollat faktan innan användning för att försäkra mig eftersom dessa varken har författare eller datum.

Click to access 16redsea.pdf

http://geography.howstuffworks.com/oceans-and-seas/the-red-sea.htm
http://www.bbc.co.uk/oceans/locations/redsea/rare_fish.shtml
http://www.havet.nu/?d=159
http://www.newworldencyclopedia.org/entry/Red_Sea
Mina bästa källor är NE som man kan lita fullt och helt på. Jag har också en ansvarig utgivare med ett P.hD. vilket gör att jag kommer att lita på den eftersom den har en bra utbildning som antingen lärt den mycket om detta ämne eller lärt den att vara källkritisk. Det var också väldigt roligt att använda Regeringens Skrivelse och då Anna Lindh som en källa eftersom jag tycker att hon var väldigt duktig. Väldigt många källor hade i princip ingen information alls. Detta kan bero på att de har blivit publicerade av stora företag ( Som BBC) som gör att de helt enkelt inte använder sådan information. Men de andra var antagligen inte lika pålitliga eftersom de flesta skulle vilja underteckna med sitt namn efter att ha skrivit en lång uppsats om ett ämne. Sådana källor som har flera nämnda namn i källor ( som Kontaktperson i sista källhänvisningen) gör att jag litar mer på dem eftersom fler varit med och kollat informationen. Jag har haft väldigt svårt att hitta information på djur i röda havet. De flesta sidor jag hittat handlade endast om snorkling och har då ingen information om hur fiskarna anpassar sig eller hur de lever och sånt utan bara om hur de ser ut. I mitt resonemang har jag inte använt någon källa alls utan bara tänkt fritt men har därför lyckats ta fram bra argument som jag håller med om och inte tagit andras åsikter.

Radioaktivitetens Påverkan

År 1896 upptäckte Henri Becquerel radioaktiviteten. Han skulle undersöka röntgenstrålar med hjälp av urankaliumsulfat, som är fluorescerande, och en fotografiskt plåt med svart papper emellan. Han skulle sätta plåten i solen för att sedan kunna se silhuetten av urankaliumsulfatet när han framkallat plåten. Experimentet misslyckades eftersom att det var molnigt i Paris. han kunde därför inte använda solen som han tänkt och lade istället plåten i en låda. När han sedan framkallar plåten, även om den inte varit i solen, får han mycket klara och starka bilder istället för de svaga spår av urankaliumsulfatet som han förväntat sig. Denna upptäckt har haft stor påverkan på världen och har hjälpt till att forma hur våra liv ser ut idag. Vi använder radioaktivitet i allt möjligt och vi hade inte kunnat leva på samma sätt utan den. Men det finns också en stor dålig sida av radioaktivitet.

I sjukvård används radioaktivitet väldigt ofta. När en patient ska röntgas, vid tumörbehandlingar, sterilisering av sprutor och andra engångsmaterial är bara några exempel på när radioaktiv strålning används inom sjukvård. Utan radioaktivitet hade vi alltså inte kunnat behandla patienter med samma säkerhet som vi kan idag.

Sterilisering är en otroligt viktigt användning av joniserande strålning. Att kunna garantera att t.ex. en nål som ska in i en människas kropp för att föra blod är ren är otroligt viktigt. En oren nål inne i kroppen kan leda till ett flertal sjukdomar som i värsta fall kan leda till död. Ett bra exempel på detta är när folk, på egen hand injicerar droger med sprutor som inte steriliserats. T.ex. är en stor del av aids-smittade i industriländer smittade på grund av sprutor som används ett flertal gånger utan ordentlig sterilisering. Bandage eller tygtrasor som används för att ta upp överflödigt blod under operation måste också vara helt rena. Dessa ska kunna vara inne i en människas kropp, för att ta upp blod som är i vägen och har samma, om inte fler risker än en smutsig spruta. Sterilisering inom sjukvård med hjälp av radioaktiv strålning är alltså väldigt viktigt för att vi ska kunna garantera att t.ex. en vaccination inte gör mer skada än nytta.

Ett annat exempel på strålning inom sjukvård är när vi behandlar tumörer. Patienten strålas då med joniserande strålning vilket kan leda till att tumören slutar växa eller, i bästa fall krymper. Det strålningen gör är att den inriktar sig på arvsmassan som cellerna har. Då påverkas både cancerceller och friska celler men de friska cellerna kan återhämta sig snabbare. Om man då strålas några gånger i månaden hinner inte cancercellerna återhämta sig utan dör långsamt bort. Det finns många fall där strålning av tumörer inte fungerar eller bara bromsar tillväxten av tumören men strålning gör ändå att många med cancer kan botas eller iallafall få ett lite längre liv.

Röntgen är också en otroligt viktig del av sjukvården. En röntgenapparat fungerar genom att den skickar ut elektromagnetiska vågor som kan tränga igenom olika material men i vår kropp tar olika vävnader åt sig strålningen i olika grad och på bilden ser det då ut som en bild av människans inre kropp. T.ex. tar skelettet åt sig strålningen jättebra och kommer därför att vara vitt på röntgenbilder. Röntgen gör alltså att vi kan titta in i människors kroppar för att se om något är fel. Med röntgen kan vi lokalisera benbrott, hitta tumörer, se om någon svalt något konstigt, osv. Det gör alltså det möjligt att i många fall veta hur en patient ska behandlas.
Icke-förstörande prövning av material inom industri är också något som görs möjligt av röntgen. Det är när de, inom industrin kollar inne i ett material utan att behöva dela det mitt i tu. Med röntgen kan de kolla om en maskin har håligheter som inte ska vara där eller bara om allt sitter som det ska.

I kärnkraftverk använder vi också radioaktivitet. Här används kärnklyvning för att utsöndra energi genom att få atomer att sönderfalla och då skicka ut joniserande strålning och värme som vi omvandlar till elektricitet. Denna energikälla har många dåliga sidor. Det finns väldigt många risker och konsekvenserna blir stora om en olycka sker så även om vi kommit långt i att försäkra oss om att olyckor inte händer är det en stor risk vi utsätter oss och vår värld för genom att driva kärnkraftverk. De som jobbar i kärnkraftverk och med insamling av uran och andra kärnbränslen utsätts också för mycket strålning. De har skyddskläder men påverkas ända av strålningen till viss del. Men det största problemet med kärnkraft är det avfall som blir över när energin utvunnits. Dessa avfall delas in i de tre grupperna låg-, medel och högaktivt avfall. De lågaktiva avfallen är skyddskläder och verktyg som använts av arbetare inne i kärnkraftverket. Dessa måste isoleras i 50-100 år innan de är fria från radioaktivitet. De medalktiva avfallen är filter som använts för att rena vatten från radioaktivitet i reaktorn. Dessa filter gjuts in i betong eller stål för att så lite strålning som möjligt ska kunna tränga igenom. Det högaktiva avfallet är det största problemet. Det finns nämligen ingen långvarig lösning på hur detta ska slutförvaras. Det högaktiva avfallet är de ämnen som blir kvar när man utvunnit energi. Dessa är mycket radioaktiva och är svårhanterade eftersom de, pga sin radioaktivitet blir otroligt varma. De sönderfaller alltså fortfarande och släpper ut energi i form av värme. Man måste därför förvara högaktivt bränsle i vattenbassänger i ungefär 40 år tills att radioaktiviteten minskat och därmed värmeproduktionen. Efter denna förvaring är ämnena lättare att hantera eftersom de inte blir lika varma men det finns ännu ingen riktig global lösning på var och hur avfallet ska förvaras efter vattenförvaringen. I Sverige planerar man att förvara avfall i Forsmark som ligger ungefär 15 mil norr om Stockholm. Detta beslut har tagits efter många tester och undersökningar av SKB (Svensk Kärnbränslehantering). Avfallet kommer där att förvaras ca 500 meter under marken i urberg och det beräknas (av SKB) behöva ligga där omkring 100 000 år för att inte längre vara radioaktivt.

Resonemang:
Eftersom att radioaktiviteten, som så mycket annat, upptäcktes av en slump kan man fundera på om tekniken vi hade på den tiden var redo för radioaktiviteten. Det är självklart alltid bra att veta så mycket som möjligt om hur saker fungerar och radioaktiviteten hade ju funnits där även om den inte upptäckts förrän kanske 20 år senare. Men på den tiden fanns inte tillräckligt med tekniker eller forskning för att kunna veta vad man hade att göra med eller vad som var rätt användning. Detta kan förstärkas med Marie Curie som avled pga en sjukdom som har starkt samband med att hon varit utsatt för allt för mycket strålning i hennes laboratorium. Marie Curie hade alltså ingen aning om just hur farligt höga halter av joniserande strålning är och detta led till att hon dog i förtid. Däremot hade vi inte varit här idag, med den tekniken kring radioaktivitet och mycket annat som vi har, om inte alla dessa människor under tidens gång forskat kring ämnena och fått fram alla egenskaper som de har. Det är självklart möjligt att en annan forskare under tidens gång skulle stött på exakt samma sak som Becquerel även om just Becquerel inte upptäckt det. Om upptäckten gjorts senare hade vi kanske inte varit där vi är nu med radioaktiviteten eller till och med hela världen. Om vi inte haft röntgen hade vi inte vetat lika mycket om människokroppen och ett av de få sätt att ta reda på mer hade varit att dissekera kroppar. Vi hade inte heller kunnat behandla cancer och tumörer utan joniserande strålning med dagens teknik. Vi har alltså mycket att tacka radioaktiviteten för.

Men väldigt mycket hemskt har hänt i koppling till radioaktivitet. Många människors liv har blivit bortkastade eftersom vi inte varit försiktiga och vi inte har haft vetenskapen eller för att vi helt enkelt är dumma och ansvarslösa. Ett av de bästa exemplen på när vi varit som mest ansvarslösa är kärnkraftverket Tjernobyl. I Tjernobyl i Ukraina exploderade en av kärnkraftverkets fyra reaktorer vilket spred radioaktiv strålning på en massiv area. Detta berodde till stor del på att ett antal tester skulle genomföras i kärnkraftverket och eftersom delar av dem stred mot säkerhetsregler var ett flertal säkerhetssystem avstängda.
Det finns många olika uppfattningar om hur många dödsfall som var i samband med Tjernobyl. Ungefär 50 st är bekräftade att ha dött i samband med explosionen och för att efteråt ha varit i området utan skyddskläder. Men självklart så påverkade den höga strålning som skickades ut över världen människor i närheten. Enligt mig borde en stor del av de cancerfall som hände i området efter detta varit påverkade av den ökade strålningen som tillkom pga reaktorexplosionen. Detta är däremot svårt att bevisa vilket kan vara anledningen till att diskussionerna kring antalet dödsfall är så många. Denna händelse är den värsta i hela kärnkraftverkens historia och har klassats som 7/7 på INES-skalan (International nuclear event scale, bara Fukushima i Japan har nått samma nivå).

Atombombningarna i Hiroshima och Nagasaki är också ett exempel på när vi människor missbrukat kärnkraft. 1945 släpps två atombomber i Japan från amerikanska bombflygplan. Ungefär 80 000 beräknas ha dött av den första bomben som utplånade 90% av staden Hiroshima och ungefär 40 000 beräknas ha dött av den andra atombomben som träffade staden Nagasaki(Källa:History Channel). Men tusentals fler kom att insjukna och dö i cancer eller andra sjukdomar högst troligen påverkat av den joniserande strålningen som kommit från atombomberna. Denna händelse var i samband med andra världskriget och var den största anledningen till att Japan villkorslöst kapitulerade i kriget mot USA.

Kring dessa atombombningar skulle jag vilja dra slutsatsen att alla de människor som dog inte gjorde det för att det finns radioaktivitet utan för att människor är onda och ansvarslösa. Det är en otroligt hemsk händelse som antagligen inte varit möjlig i samma grad utan radioaktivitet men det hade heller aldrig hänt om vi människor inte haft så stora anspråk på varandras land och rikedomar. Kriget mellan USA och Japan hade antagligen också fortsatt utan denna händelse och kapituleringen av Japan. Dessa slag hade lett till många döda men antagligen inte lika många som med atombomberna och de strålningarna som fått många att insjukna hade heller inte funnits som det nu fanns i ett flertal år efter attacken.

Det enda negativa med radioaktivitet som vi människor inte har gjort är nog bakgrundsstrålning. Men även denna har stor påverkan av t.ex. närliggande kärnkraftverk och medicinsk användning. Det kommer också strålning från rymden och marken vilket vi människor inte har eller kan påverka men dessa doser är så små att de knappast påverkar vår livslängd eller andra faktorer. Men bakgrundsstrålningen är en sådan svag strålning att den egentligen inte påverkar alls. Problemet är när vi människor gör saker som Tjernobyl eller Hiroshima eftersom bakgrundsstrålningen då ökar, om än väldigt lite.

En lite större del av bakgrundsstrålning de strålningar som vi människor får i oss i samband med sjukvård. Med detta menas den strålning som man utsätts för i samband med röntgen och bestrålning mot tumörer. Den strålning som en vanlig människa får i sig från röntgen är så liten att den i princip inte gör någon skillnad alls men strålning från tumörbehandling eller s.k. cellgiftsbehandling är betydligt högre. Då utsätts patienten för en högre dos strålning under en längre tid och denna behandling ges ett flertal gånger. Eftersom vi under många år i princip bara har kunnat förlänga en cancersjuks liv med hjälp av cellgiftsbehandling har inte många dokumenteringar gjorts om hur det påverkar en människas risk för cancer. Men liksom all annan strålning har cellgifterna ökat riskerna för cancer betydligt hos f.d. cancerpatienter.

Fördelarna med radioaktiviteten är alltså rätt klara. Den spelar stor del i sjukvård och medicinsk användning och är anledningen till att vi kan rädda många liv och ge andra människor normala liv. Det är också en relativt billig energikälla som används världen över och är alltså svår, men inte omöjlig, att ersätta.

Nackdelarna är däremot betydligt större och svårare att bedöma. Men eftersom det inte direkt är radioaktivitetens påverkan som styr när det gäller nackdelarna borde denna uppsats kanske heta “Människors Påverkan Med Hjälp av Radioaktiviteten”. För det är människorna som missbrukar radioaktiviteten och inte den som förstör.
Källor:

Författare: Ingrid Monthan
Utgiven: 2012
Titel:TITANO fysik
Förlag: Gleerups Malmö

Ansvarig Utgivare: Anders Runesson
Publicerad: 20/11 2007
Titel: Becquerel- En strålande Upptäckt
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/becquerel-en-stralande-upptackt
Hämtad: 26/11 2014

International Atomic Energy Agency
Senast Uppdaterad: 18 november 2014
Titel: Chernobyl Nuclear Accident
http://www.iaea.org/newscenter/focus/chernobyl
Hämtad: 28/11 2014

Författare och Ansvarig utgivare: Liselotte Englund
Faktagranskad av Ane Håkansson (professor i tillämpad kärnfysik vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet)
Senast uppdaterad: 1/4 2011
Titel: Hur hanteras Kärnavfallet?
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/karnkraft/tiofragorochsvar/hurhanteraskarnavfallet.5.20d15fca11f86fce23a80002024.html
Hämtad: 26/11 2014
Författare: Dag Lindgren, Professor em.
Senast uppdaterad: 6/5 2011
Titel: Hur många döda efter Tjernobyl?
http://blogg.slu.se/forskarbloggen/hur-manga-doda-efter-tjernobyl/
Hämtad: 29/11 2014
Författare: Ian Fairlie (PhD) David Sumner (DPhil)
Utgiven: Oklart
Titel: The Other Report on Chernobyl (TORCH)

Click to access torch.pdf

Hämtad: 29/11 2014

Ansvarig Utgivare: M.O. Sjukhusfysiker, Helsingborgs Lasarett
Publicerad: Ej Specificerat
Titel: Risk med röntgen hos tandläkaren

Risk med röntgen hos tandläkaren

Hämtad: 29/11 2014

Ansvarig Utgivare: American Cancer Society
Senast Uppdaterad: 30/1 2012
Titel:Second Cancers Caused by Cancer treatment

Click to access 002043-pdf.pdf

Hämtad: 29/11 2014

Ansvarig Utgivare:Ej Specificerad
Publicerad: Ej Specificerad
Titel:Bombing of Hiroshima and Nagasaki
http://www.history.com/topics/world-war-ii/bombing-of-hiroshima-and-nagasaki
Hämtad: 29/11 2014

Ansvarig Utgivare: Swedish Physicians against Nuclear Weapons
Senast uppdaterad: 29/11 2012
Titel: Klimat och miljöfördjupning: Kärnavfall
http://www.slmk.org/larom/wordpress/klimatmiljo/klimat-och-miljo-fordjupning-karnavfall/
Hämtad: 29/11 2014

Ansvarig Utgivare:Ing-Marie Moegelin, Karolinska Universitetssjukhuset.
Publicerad: 5/8 2013
Titel: Cancer: Strålbehandling
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Cancer/Under-och-efter-behandling/Behandlingar/Stralbehandling/
Hämtad: 29/11 2014
Ansvarig Utgivare: Illustrerad Vetenskap
Publicerad: 2003
Titel: Hur fungerar röntgenstrålar?
http://illvet.se/teknologi/hur-fungerar-rontgenstralar
Hämtad: 29/11 2014

Diskussion kring Källor:
Källor var lätt att hitta inom detta område. Många av de källor jag hittat har varit relativt gamla eftersom ämnet inte är så väldigt aktuellt just nu men jag har ändå hittat många som jag med stor säkerhet kan lita på. Detta pga att de t.ex. skrevs av fysiker eller doktorer. Information om Tjernobyl varierade däremot mycket mellan de olika källorna och jag har behövt göra en bedömning på vad som är mest troligt och försöka vara så källkritisk som möjligt. Jag kunde skriva om kärnkraftverk nästan helt utan källor men jag har lärt mig en stor del av det från TITANO fysik vilket jag hänvisar till både pga detta men också som källa för Tjernobyl och andra smådetaljer. Jag hade också vetskap om alla de olika användningar av radioaktivitet som jag nämnt och till dessa har jag bara använt källor för att försäkra mig om att jag skriver rätt. Till Hiroshima och Nagasaki fick jag en jättebra källa, History (Hemsidan till History Channel). Detta är en stor kanal som knappast skulle ha fel i en informationssida även om de inte nämnt någon ansvarig utgivare eller publiceringsdatum. Däremot är den Amerikansk och eftersom detta var en attack från Amerika på Japan finns det risker för att fakta ändras för att USA inte ska verka ha betett sig så illa som de verkligen gjorde. Illustrerad Vetenskap är också en sådan källa som jag kan lita på eftersom den information jag tagit publicerats i en tidning som läses av många som skulle rättat dem om informationen var fel. Många av de källor som jag tagit kring sjukvård har varit information publicerat av ett flertal olika sjukhus och jag känner också att jag kan lita på dessa eftersom de som skriver oftast är doktorerade och vet vad de pratar om.