Krökta Rumtiden

Syfte:

Att se och ta reda på ungefär hur rumtiden fungerar och kröks.

Hypotes:

Jag tror att vi kommer att kunna se de ungefärliga rörelserna av satelliter i omloppsbanor kring planeter eller solar. Vi kanske också kan förstå på någon nivå hur rumtiden kröks då vi kan studera plastens rörelser när de påverkas av våra bollar.

Material:

• Stor kastrull
• Plastfolie
• Tejp
• Nål
• Tung kula eller boll
• Lätt kula eller boll

Genomförande (förberedelser):

Vi börjar med att ta fram våra material. I den här labben krävs inga skyddskläder eftersom riskerna är minimala. Vi tar vår kastrull och spänner över plastfolie så att hela öppningen täcks med marginal. Vi tejpar sedan fast kanterna av plastfoliet vid kastrullens sida så att inga mellanrum återstår.

Frågor:

1: Den stora kulan är jorden och den lilla kulan är en asteroid.

Vi simulerar hur jorden får större massa genom att trycka ner kulan i plasten. Den mindre kulan som symboliserar en asteroid får nu mer lägesenergi i vår simulering. Den kommer därför att snurra mer och snabbare efter ett tag. Lägesenergin tillkommer eftersom det pga nertryckningen av plasten är djupare ner till den stora bollen. Om jordens massa skulle vara större skulle dragningskraften till den alltså också öka. Jorden kan då dra till sig asteroider från en större utsträckning och risken att träffas av en asteroid skulle med detta öka. Om asteroiden istället ska hamna i en omloppsbana måste den hamna med rätt fart i rätt område. Detta är som det vi beräknar när vi skickar ut satelliter i vår atmosfär, de måste ha rätt fart för att inte komma tillbaks igen eller lämna atmosfären och åka ut i rymden, om de då skickas i rätt krökning så kommer de att hamna i en omloppsbana runt jorden.

2: Den stora kulan är jorden och den lilla kulan är månen.

Om månen varit närmare jorden hade omloppstiden för den varit kortare eftersom den då har en kortare resa. Om månen i vår simulation börjar i en elliptisk omloppsbana rättar den sig efter något varv till den vanliga runda omloppsbanan. Detta är eftersom vår sk krökning av plasten är symmetrisk och bollen kommer att vilja följa den formen och rättar sig därför efter den när energin från farten vi satte den i har avtagit.
Om månen och jorden hade haft samma massa tror jag att de skulle kollidera. Detta eftersom de skulle dra till sig varandra och precis som när en asteroid dras till jorden kommer det att krascha men här kommer skadan att bli långt större. Om de däremot skulle hamna i perfekta omständigheter där båda planeterna lyckas hamna i en omloppsbana runt varandra skulle kanske detta vara en möjlighet. Men jag anser iallafall att riskerna för kollidering är större än de möjliga chanserna för samspel av planeterna. Om jorden hade två månar tror jag att det kan finnas risker bara eftersom jorden är så liten. Man kan t.ex. titta på Jupiter som har 67 månar (vad vi vet) men också en massa som är lika med runt 1300 jordmassor och den kan då ha fler månar i omloppsbana utan att det finns risker för kollideringar. Om jorden haft två månar hade detta såklart behövt fungera på ett eller annat sätt, annat hade det inte längre funnits två månar. Jag tror att de kanske haft liknande system som hur solsystemet fungerar, alltså att en av månarna varit i en yttre omloppsbana än den andra. Om de varit i samma omloppsbana hade det resulterat i att de kraschade om de hade olika massa eftersom detta hade kunnat påverka deras fart. Eftersom ebb och flod är något som beror på månen hade detta säkert påverkats om vi istället haft två månar.
I vår modell är det inte möjligt att sätta kulan i en evig omloppsbana eftersom vi har friktion som påverkar vilket vi inte har i rymden. Kulan kommer här att förlora energi och till slut åka in i den andra kulan.
Om vi sätter två likadana kulor med lite avstånd och sedan sätter en kula i omlopp kommer den att i det bästa fallet åka i en 8-formad omloppsbana.

Slutsats: 

Vi fick en ungefärlig förståelse om hur planeter och satelliter påverkas av massa och krökningar i rumtiden. Däremot kan man inte simulera ett exakt experiment eftersom vi har andra faktorer som påverkar som inte rymden har. Mycket av det vi kom fram till var också redan självklarheter för oss och därför var det bara intressant att ha med faktan om rumtiden och dess krökning för att öka sin förståelse.

Felkällor:

Vår plast var väldigt spänd i början och när vi sedan tryckte ner den i första uppgiften blev den lite oregelbunden och fick sträck-märken på flertal ställen. Detta gjorde att det blev störningar i några av de simulerade omloppsbanorna och detta kan såklart ändra våra resultat något.

Hur mycket man tar i och i vilken vinkel man skickar iväg kulorna påverkar hur deras omloppsbanor ser ut. Vi försökte undvika fel i resultaten genom att utföra omloppen flera gånger och därmed se mönster i rörelserna.

Labbrapport: DNA ur Kiwi

Syfte:

Att se om man kan utvinna DNA från växtceller, i detta fall Kiwi.

Hypotes:

Jag tror att det kommer att ta långt tid att filtrera och filtratet kommer att vara blekt grönt utan kärnor eller fruktkött. När vi sedan häller på T-röd kommer de olika substanserna skiktas och DNA:et kommer att vara ett genomskinligt skikt emellan. Man kommer att kunna ta upp DNA:et med hjälp av en spatel eftersom det är solidare än de andra vätskorna i bägaren.

Material:

• Mogen Kiwi
• Diskmedel eller Flytande tvål
• Koksalt (NaCl)
• Kall T-röd
• 2 Bägare (200ml)
• Bägare (50ml)
• Tratt
• Filtrerpapper
• Sked
• Spatel
• Pipett
• Mortel

Genomförande:

Vi börjar med att ta fram material och ta på oss skyddskläder. Vi tar kiwin, delar den på mitten och gröper sedan ut innehållet i en mortel. Kiwin mosas noggrant tills det inte längre finns klumpar. Sedan tar vi fram en 200ml bägare och häller upp 10ml diskmedel eller tvål i den. Bägaren ska, efter att den fyllts med diskmedel, fortsätta fyllas med vatten ända tills den når 100ml. Den ska alltså fyllas med 90ml vatten utöver diskmedlet. Vattnet och diskmedlet blandas sedan och hälls över den mosade kiwin så att kiwin precis täcks av blandningen. Det tillsätts 3g koksalt och sedan blandar vi väl. Vi tar sedan fram en till bägare (200ml) och en tratt och ett filtrerpapper. Vi filtrerar sedan vår blandning ner i den rena bägaren. När blandningen är filtrerad försöker man uppskatta ungefär hur mycket vätska som finns i bägaren och man tar sedan fram T-röd och häller försiktigt i ungefär lika mycket som redan finn med hjälp av en pipett. T-röden ska hällas längs med kanten så att substanserna kan skikta sig. Man tar sedan en spatel och försöker få upp en bit av DNA:et från mellan skikten för att studera det.

Resultat:

Vi återvänder till vår labb efter 4 dagar då filtratet är färdigt. Vi hade kunnat fortsätta tidigare men hade inte tid. Vi häller bort en del av filtratet för att inte ha för mycket och uppskattar sedan volymen som ligger på ungefär 15ml. När vi häller på T-röd skiktar innehållet sig och ett geléaktigt skikt bildas emellan substanserna. När vi tar upp DNA:t med stapeln är det genomskinligt och geléaktigt skiktet går lätt sönder när man tar i det.

Slutsats:

En användning av denna metoden, att ta fram DNA ur växtceller, kan vara att man vill studera det. Eftersom att man kan se var DNA:et finns eftersom det har samlat ihop sig är det enklare att sätta det under ett mikroskop och titta på det. Eftersom det är en så enkel process kan man också göra det med flera frukter samtidigt, som banan och äpple, och då jämföra deras DNA med varandra. När man också t.ex. hittar en helt ny växt i naturen kan man undersöka DNA:et med rätt så basic material. Det går alltså bra att göra labben med vilken frukt eller växt    som helst så länge den går att mosa någorlunda.

Anledningen till att man har diskmedel med i labben är att diskmedel löser fett. För att DNA:et ska kunna komma ut ur cellerna måste man lösa upp cellmembranen vilket man kan göra med diskmedel. Vi använder salt för att se till att DNA:et  inte reagerar med andra ämnen. Saltets natriumjoner är positivt laddade och skyddar DNA:et så att det inte längre vill reagera.
T-röden ska vara kall så att DNA:et inte är lika lösligt i det. Om T-röden varit varmt hade alltså DNA:et kunnat lösa sig i den.

Min hypotes var korrekt, framför allt eftersom jag fått läsa hela labbinstruktionerna först. Det stod alltså ungefär vad som skulle hända så att man kunde veta om man gjort rätt. Eftersom jag inte jobbat med sånt här innan hade min hypotes antagligen varit väldigt långsökt om jag inte first läst labbinstruktionerna. Om jag däremot läst om ämnet mer och visste mer om det jag hade med att göra hade jag kanske kunnat ta fram en bra hypotes utan att först ha läst instruktionerna.

Felkällor:

Vi väntade länge innan vi använde filtratet och det hade stått i ungefär 4 dagar när vi fortsatte labben. Även om det funkade bra för oss var det flera som inte fick det att funka med sitt filtrat. Vi borde ha fortsatt med labben samma dag direkt efter att det filtrerats färdigt för att kunna ha garanterat bäst resultat.

Genom hela labben används uppskattade mått och nästan inget av de måtten vi gjort har varit exakta förutom den första blandningen med diskmedel och vatten. Detta kan absolut leda till att man får ett ofullständigt resultat. Om man ska göra labben till en faktisk forskning eller något som är seriösare ska man absolut mäta alla vätskor och blandningar man använder.

När vi skulle täcka all kiwins fruktkött beror det också på hur noggrant kiwin är mosad och i vad för sorts behållare den är i. Mängden av blandningen vi hällde på kan alltså variera ganska mycket beroende på vad man anser är att täcka hela mosen osv. Det viktiga här är antagligen att man gör likadant med alla experiment, om man då väljer att jämföra flera frukter. Så länge man använder likadana behållare genom experimenten kommer ens ögonmått fungera ungefär likadant på alla.

 

 

 

Bokrecension: The Kite Runner

Original Titel: The Kite Runner
Svensk titel: Flyga Drake
Författare: Khaled Hosseini
Publicerad: 27 April 2004

Handling:
(Spoilers)

Flyga Drake handlar om Amir som är son till en förmögen handelsman i Kabul i Afghanistan.  Man följer livet av Amir och hans tjänare, Hassan, som också är hans trogna vän. Amir bor i ett stort hus tillsammans med sin pappa och Hassan bor i ett skjul i deras trädgård tillsammans med sin pappa, som också är tjänare till familjen. Hassan är en av de mest godhjärtade människorna i hela världen vilket Amir mer och mer utnyttjar genom historiens gång. Medans Amir och Hassan blir äldre blir Amir också mer och mer svartsjuk över den kärlek som Amir inte får men som Hassan får av Amirs pappa. Amir börjar också hata hur inget påverkar Hassan utan hur han alltid är vänlig och aldrig slår tillbaks. Som ett sätt att få bort Hassan från sitt liv bestämmer sig Amir för att sätta dit Hassan för ett brott han inte begått. När Hassan erkänner att han begått brottet (vilket han inte har) protesterar Amirs pappa men Hassans pappa insisterar att de borde ge sig av. Kriget som legat under ytan länge bullrar upp och Amir och hans pappa flyr till Pakistan för att sedan ta sig vidare till Amerika. I Amerika är det svårt för dem att ta sig fram, med minimalt med pengar och inga större egenskaper. Men Amirs pappa har många kontakter som hjälper dem till ett stabilt boende och Amirs pappa får ett medelmåttigt jobb på en verkstad. Många år har nu gått och Amir är något över 20 när han träffar en Afghansk kvinna på en marknad. Efter mycket förhandlande med hennes föräldrar gifter de sig och flyttar till en lägenhet efter att Amirs pappa dött. Historien fortsätter väl efter detta men att berätta mer skulle vara att avslöja för mycket.

Åsikter:

Boken var otroligt bra och den lekte verkligen med känslorna. Författaren förklarar ilska, förtvivlan och svek på ett väldigt djupt sätt och man blir väldigt indragen i karaktärernas känslor. Det bästa med boken var nog också det sämsta. Vänskapen mellan Amir och Hassan byggs upp på Hassans alla lojala handlingar medans Amir bara sviker honom i gengäld. När det kommer till den händelse där Amir verkligen har chans att betala tillbaka allt det han tagit från Hassan sviker han honom igen och som läsare börjar jag hata denna lilla tolvåring starkt efter den reaktionen som händelsen får från Amir. När Amir egentligen borde känna skuldkänslor tar han bara ut sin ilska på Hassan genom att misshandla honom och Hassan vägrar slå tillbaka. Dessa händelser är så realistiska att jag ibland måste fråga mig själv vad jag skulle göra i deras situation. Att se ens förälder älska någon annans barn mer än en själv måste vara helt förfärligt vilket inte förlåter Amirs beteende men kanske ger en bättre insikt i hans tankar.

När berättelsen sedan håller till i Amerika tycker jag att det än en gång är bra skrivet av författaren men jag är lite för fäst vid Hassan för att uppskatta att han inte längre är med i historien. Amirs kärleksliv blir också lite för perfekt för att det ska kännas att han förtjänar det. Han var väldigt ung när han gjorde alla sina misstag men jag förlåter inte. När sedan lyckan vänder någorlunda och nya händelser kommer upp blir historien intressant igen och Amir får till slut sin sista chans att betala tillbaka allt det han gjort mot Hassan.

Jag tyckte att slutet var lite för “lägligt” och inte lika realistiskt som resten av boken. Den situationen Amir hamnade i till sist var ett lite för stort sammanträffande som jag inte riktigt uppskattade. Jag gillade dock väldigt mycket hur Amir verkligen fick jobba för att betala sin skuld till Hassan och jag skulle nog säga att han förtjänade att bli förlåten till slut.

Rating:

Jag ger den här boken 9/10 för det finns alltid möjligheter att förbättra. Men om den inte krossat mitt hjärta två gånger hade den antagligen nått en 10:a.

 

Håll koll på böcker:

https://www.goodreads.com

Håll koll på filmer:

http://www.imdb.com

Min Tumblr:

electrokraken.tumblr.com

 

Släktdrag

Syfte: 

Studera bilder på din släkt och ta fram drag som utmärker din familj och släkt. Kolla också på dina släktingars längder och räkna ut medellängden för att uppskatta din egen framtida längd.

Hypotes:

Ingen i min släkt är väldigt lång eller väldigt kort så jag tror att medellängden kommer att vara rättså “normal” jämförandes med medellängden på resten av Sveriges män och kvinnor. Jag tror också att min “förutspådda” längd kommer att vara ungefär densamma som min nuvarande längd.

Genomförande:

Jag börjar med att ta fram bilder på min familj. Jag använder mig mest av familjefoton eftersom det är ett bra sätt att se längder och jämföra ansiktsdrag och liknande. Jag frågar också mina föräldrar om längder på deras syskon och föräldrar. Jag skriver sedan upp allas längder. Om man kollar på familjefoton eller liknande finns det möjlighet att uppskatta ungefärliga längder genom att jämföra med de längder man redan vet om. När jag sedan valt ut 5 längder på kvinnor och 5 längder på män gör jag ett diagram på dessa. Jag räknar sedan ut medellängden på kvinnorna och männen. Detta gör jag genom att addera allas längder och sedan dividera summan med antalet längder jag adderat. Jag gör först kvinnorna och männen separat och sedan alla tillsammans.

Resultat:

Uppdelat så att den vänstra halvan består av kvinnor och den högra halvan av män.

Medellängd kvinnor: 166cm

Medellängd män: 178.5cm

medellängd av alla: 172cm

Min längd: 175cm

Ansikts- och kroppsdrag: Nästan alla i min familj har, precis som jag, brunt hår. En stor del har glasögon, alltså dålig syn, vilket jag inte har. Min pappas sida har nästan bara blå ögon medans min mammas har både gröna, bruna och blåa. Jag har samma näsa som min pappa och hans pappa. Min mammas sida har dubbelhakor. Alla mina släktingar har små bröst, förutom männen.

Slutsats:

Längderna som jag fick visar att jag antagligen växt färdigt eftersom jag (175cm lång) kommit en bit över den kvinnliga medellängden och är nära den manliga. Saker som kan ha påverkat min längd är att båda mina föräldrar är två av de längsta i dessa mätningarna och det har antagligen lett till att jag är lite över medellängden här. Jag är också över den totala medellängden av allas längder. Jag tror inte att jag kommer att växa mer. Jag har inte växt på ungefär 2 år och har gått över medellängden för kvinnorna i min familj så det verkar inte så troligt.

Min pappas familj är rättså korta medans min mammas familj är rättså långa, om man jämför dem med varandra. Detta beror till viss del på arv men jag tror också att det påverkats av uppväxt och miljö. Min pappas familj hade det inte jätte gott ställt när han var ung, medans min mammas familj bodde i Afrika länge och var där i jämförelse med en stor del av befolkningen “rika”. Min pappas familj åt därför inte lika bra eller mycket mat som min mamma och detta kan ha lett till att min pappa och hans syskon inte växt till sig lika mycket som min mamma och hennes bror.

Jag liknar min mamma men har egentligen inte så många ansiktsdrag som jag ärvt av henne. Jag liknar också några av mina kusiner. Annars är mina ansiktsdrag rättså utspridda och enligt mig så finns det inget direkt drag som jag har som någon annan i min familj har.

Felkällor:

Även om jag kollat med mina föräldrar och med vissa släktingar om deras längder är många bara ungefärliga mått och mätningen är absolut inte exakt. Jag hade kunnat fråga fler släktingar om deras längd istället för att uppskatta dem på bild och då kunnat få ett mer exakt resultat.

Labben innehåller en del räkning vilket gör att det finns risk för felberäkningar som att en längd glöms eller längderna avrundas osv. Jag har dubbelkollat ett flertal gånger men det finns ändå risker för misstag.

Jag anser att många har en väldigt felaktig bild av sig själv och jag tror att det ärligt talat är väldigt svårt att se om man liknar någon annan. Det bästa är att ha någon utomstående som kan jämföra med släktingar för att se om man har samma drag eller egenskaper som dem.

Detta gällde inte för mig men vissa har inte många bilder på släktingar och det kan vara svårt att se var man fått sina egenskaper ifrån då.

Att bara dela längderna på antalet längder man adderat är inte så korrekt eftersom man antagligen har en större påverkan av sina föräldrar än av deras gammelmor- och far föräldrar. Det finns däremot små chanser att man får gener från gamla släktingar så att ens förfäder kan absolut vara med och påverka ens längd eller andra egenskaper.

Oljesyramolekylens Längd

Syfte:

Att räkna ut hur stor en oljesyramolekyl är genom att mäta och räkna.

Hypotes:

Jag tror att molekylen kommer att vara otroligt liten. Vi kommer nog inte heller att få ett exakt svar på hur stor den är utan bara en ungefärlig beräkning.

Material:

• Oljesyralösning
• Nikt Vi använder Aktivt kol
• Pipett
• Mätglas 10ml Vi använder 25ml
• Bricka
• Linjal

Genomförande:

Vi börjar med att lösa oljesyra i etanol. Det ska endast finnas 1‰ oljesyra i lösningen och resten ska vara etanol. Vi kommer sedan att mäta upp 100 droppar av lösningen i ett mätglas. Genom att göra denna mätningen kommer vi sedan att kunna räkna ut volymen av en droppe genom att dela 100 droppars volym med 100. När vi har gjort detta och har antecknat volymen av både 100 droppar och en droppe räknar vi ut hur mycket oljesyra en droppe innehåller. Eftersom vi vet att lösningen innehåller 1‰ oljesyra kan vi dela volymen av en droppe med 1000 för att få volymen oljesyra på 1‰ utav en droppe. När vi har gjort färdigt våra beräkningar tar vi fram en bricka och häller upp vatten till ungefär 1 cm höjd. Sedan sprider vi ut ett tunt lager av vårt aktiva kol på vattenytan så att det finns utspritt över hela brickan. Vi tar sedan vår oljesyralösning och droppar en droppe av lösningen mitt på brickan. Eftersom att etanolen som oljesyran är löst i löses i vatten kommer oljesyran, som inte löses i vatten att vara kvar ensam på ytan. Den aktiva kolen som fanns på vattenytan kommer nu att ha ett hål i sig där oljesyralösningen droppades. Detta hål mäts med linjal och måtten antecknas.

 

 

 

Uträkning för att få oljesyramolekylens mått:

a=Höjd
b= Bredd
a÷2 x b÷2 x π ≈

Här räknas arean utav cirkeln ut.
Volym = Höjd x Area           Höjd=?
Hur vi kommer att räkna ut volymen

Höjd= Volym ÷ Area
Eftersom vi inte har höjden än måste vi räkna ut den först vilket vi gör med denna formeln.

Omvandla milliliter till kubikcentimeter     1ml=1cm³
Vi omvandlar milliliter till kubikcentimeter för att kunna få ett mått och inte en volym på molekylen.

Vi antecknar sedan det nuvarande talet i sin grundpotensform efter att vi bytt enhet. Enheten är nu kubikcentimeter (cm³)

Sedan räknas höjden ut genom att dela volymen med arean som vi skrivit i vår formel innan.
Vi har nu fått ett tal i enheten cm. Detta kan avrundas om det är nödvändigt och möjligt att göra det på ett bra sätt.
Vi kommer sedan att ändra talets enhet till millimeter eftersom det är en mer passande enhet till ett så litet mått.

Måttet antecknas i både potensform och bråkform och om det tillåter, med ord.

Resultat:

När vi droppar 100 droppar i mätglaset blir det ungefär 2,5ml. Om man sedan delar detta med 100 får man 1 droppes volym. 1 droppes volym är då 0,025ml

När vi droppar oljesyralösning på vattnet sticker då det aktiva kolet  iväg och bildar krackelerade cirklar. Det är alltså dessa cirklar som mäts och som uträkningen till viss del baseras på.

 

 

 

 

 

Uträkning av molekylen:

Följer här de instruktioner som beskrivits i genomförandet.
a=höjd      b=bredd
5÷2 x 6,5÷2 x π ≈25,5cm²
Volym = Höjd x Area
Volym i grundpotensform= 2,5×10^-5cm³
Höjd= Volym ÷ Area
0,000025 ÷ 25,5 = 9,8 x 10^-7
Höjd= 9,8 x 10^-7cm
ändra till millimeter ——->  9,8 x 10^-6mm
≈ 10 x 10^-6 = 10^-5mm
= 1/100 000 mm

Molekylen är ungefär en hundratusendels millimeter lång.

Slutsats:

Det måttet vi har fått att en oljesyramolekyls längd är är inte exakt utan bara ett ungefärligt mått. Anledningen till att jag kan anta att det inte är ett exakt mått är att det finns för många felkällor som jag vet vi gjort fel på som justerat resultatet. Ett exakt mått är säkerligen inte heller så jämnt som ” 10^-5mm ” utan det innehåller garanterat en massa olika decimaler.  Jag tycker också att med tanke på alla de felkällor jag har kommit fram till skulle det inte vara helt omöjligt att vårt mått är ganska långt ifrån. Men det vi lyckats får ut ur uträkningen är att en oljesyramolekyl är väldigt liten och vi har en ungefärlig uppfattning på vilka mått den kretsar kring.

Oljesyrans molekylformel:
C₁₇H₃₃COOH
(COOH är en karboxylgrupp)

Om vi kollar på oljesyrans molekylformel kan vi se att det är en väldigt stor molekyl, eftersom den innehåller många atomer (54 stycken). Efter att ha räknat ut hur stor molekylen är vilket var väldigt litet, kan vi också få en liten uppfattning om hur små atomer är. Atomer varierar också i storlek men de är alla ändå väldigt små.

Det står också att oljesyramolekyler är långsmala. Från uträkningen ska vi ha räknat ut höjden och därför alltså det mått där den är som längst. Den kommer självklart inte att vara mycket kortare i bredden men det finns ändå en viss skillnad.

Min hypotes gav ingen direkt gissning på resultaten eftersom det var svårt att komma på ett passande mått och inte mycket annat var möjligt att fundera kring. Men som jag sa i min hypotes var molekylen väldigt liten och vi fick också bara ett ungefärligt mått.

 

Felkällor:

Det finns väldigt många felkällor i den här labben och nästan varje en av dem påverkar på ett eller annat sätt resultatet.

Vi hade inte tillgång till 10ml mätglas utan fick istället använda 25ml mätglas. Mätningen blir därför inte lika exakt när vi i början droppar för att mäta volymen på dropparna. Detta kan påverka slutresultatet eftersom vi hade kunnat göra en exaktare beräkning om vi haft exaktare mått.

Vi använde också aktivt kol istället för nikt som det stod i instruktionerna. Det är möjligt att detta inte gör någon skillnad men nikt är möjligtvis lite pudrigare och lättare och kanske reagerar mer när oljesyralösningen hälls på vattnet.

En annan felkälla kan vara de pipetter vi använde. Det finns pipetter som är mer exakta och som ger exaktare droppar och mått. Vi har inte använt jättebra pipetter och det finns därför risk för att dropparna blivit lite olika i sin volym. En förbättring på denna felkälla skulle ju vara det självklara, att använda bättre pipetter med bättre precision.

När vi skulle ta måtten på formen som bildats i det aktiva kolet efter att vi droppat oljesyralösningen använde vi en linjal. Detta gjorde det svårt att mäta eftersom måtten behövde tas utan stöd eftersom vi hade vatten som underlag. Därför togs måtten en bit ifrån och blev väldigt ungefärliga. Man hade kunnat lägga en träbit eller något liknande tvärs över brickan för att få stöd för linjalen och då kunna få ett lite exaktare mått men jag tror att det i vilket fall som helst skulle bli svårt att få det exakt. Det finns såklart ännu exaktare linjaler men eftersom måttet måste tas någon centimeter ifrån vattnet kan det var svårt att bedöma när måtten blir så små.

Det var också svårt att få ett exakt mått på formen i det aktiva kolet eftersom det inte riktigt var en jämn form. På grund av att formen var så krackelerad var det svårt att se exakt var cirkeln/ovalens kanter gick och detta gjorde det svårt att få ett exakta mått.

Vi valde att avrunda de mått vi fick från formen vilket självklart påverkade men gjorde att det blev enklare för oss att räkna. Vi hade kunnat behålla måtten utan att avrunda och om det blivit för klurigt hade vi kunnat använda oss av en miniräknare. Detta hade kunnat göra vårt slutgiltiga resultat lite mer exakt.

I slutet avrundar vi i vår uträkning eftersom vi då får ett jämnt nummer, detta ändrar vårt faktiska svar till viss del och även om vi inte fått ett exakt svar ens då har vi nu ändrat det ännu mer. Denna avrundning gjordes för att man lättare skulle få en förståelse på hur stor molekylen är. Att skriva att den är 1/117 589mm är det svårt att tänka sig hur stor den är förutom ätt den är väldigt liten. Om vi får ett jämnt nummer, som vi nu fick med 1/100 000mm kan man med lite högre förståelse se på storleken även om det fortfarande är väldigt svårt att föreställa sig eftersom vi inte kan se det med blotta ögat.

Ekologisk Hållbarhet: Röda havet

Röda havet är ett medelhav till Indiska Oceanen som blivit till av att Afrika och Arabiska halvön glidit isär genom plattektoniska rörelser. På grund av detta är det en djup riftdal, med ett medeldjup på 538m, som kan bli över 2500m djup. Det är ett tropiskt hav som har mycket korallrev och till och med några barriärrev. I röda havet regnar det otroligt lite, ungefär 23mm/år, och med en avdunstning på ungefär 2000mm/år finns en viss obalans. Det leder till att Röda havets yta ligger under Indiska oceanens och Indiska oceanen strömmar in i Röda havets dal vilket gör att salthalten inte blir alltför hög.

Eftersom salt inte följer med när vattnet avdunstar, och det inte heller finns några floder som rinner ut i den, har Röda havet en salthalt som ligger på över 4%. Jämfört med Östersjöns salthalt som, även om den kan bli upp till 3%, ofta ligger på ca 0,3% är Röda havets väldigt hög.

Röda havets korallrev finns framför allt i den norra och centrala delen men håller sig, som alla korallrev, nära kusten. Korallrev byggs upp av massor av små koralldjur som var och en bildar kalk runt sin kropp och tillsammans bildar korallerna kalkskelett. Koraller lever ofta i symbios med alger som lever inne i korallerna. Algerna, som har fotosyntes, ger korallerna socker samtidigt som algerna får närsalter från korallerna. Algerna är anledningen till att korallerna måste växa så nära kusten, eller iallafall på grunt vatten, eftersom de behöver solljus för att kunna genomföra fotosyntesen.
Det finns inte många koralrev i södra delen av Röda havet eftersom vattnet är grumligare där. Detta beror på mer rörelse i den delen av havet framför allt på grund av att Indiska oceanen och Röda havets vattenutbyte händer där.

Röda havet har en väldigt hög biologisk mångfald. Det finns ett stort urval koraller samt många olika sorters fiskar som bor i havet. Många av de arter som lever i Röda havets korallrev finns ingen annan stans. Exempel på djur i Röda havet är dugonger, delfiner, sköldpaddor, rockor, lejonfisk, barracuda, många sorters kräftdjur, hajar, plankton, koraller (framför allt stenkoraller), sjöstjärnor, fjärilsfiskar, lejonfiskar, clownfiskar, maneter, bläckfiskar osv. Korallerna har så mycket liv att många forskare tror att det finns flera miljoner ännu oupptäckta arter som bor i områdena.

Även om salthalten i Röda havet är hög är den inte så hög att arter inte längre trivs där. Korallreven är så lockande att de inte har några problem att anpassa sig lite grand. Indiska Oceanen som Röda havet ansluter till ligger också på ungefär 3,5 i genomsnitt och kan nå nära Röda havets salthalter i många delar. De arter som bor i Indiska Oceanen har därför inga större problem att anpassa sig om de skulle vilja flytta till Röda havet.

)

Näringsväv: Som vanligt är människan toppkonsumenten och detta näringsvävet är inte gjort utifrån endast ett matperspektiv. Vi människor äter inte korallreven men eftersom vi ändå förstör många av dem och gör det svårare för dem att överleva har jag valt att sätta oss som förbrukare av dem. Samma sak gäller med plankton och vissa arter av småfisk, rovfisk, hajar, sköldpaddor och kräftdjur. Vissa arter inom dessa grupperna äter inte vi människor, för att vi inte vill eller för att de inte är tillgängliga, men vi människor gör ändå det svårare för alla dessa arter att överleva.Vi dödar sköldpaddor och hajar eftersom vi vill ha deras fenor och skal så även om de oftast inte äts av oss förbrukar vi dem.

2

Det finns många hot mot alla ekosystem nuförtiden och det beror framför allt på oss människor. Vi människor släpper ut mycket saker i haven, som t.ex. olja, och vi skräpar ofta ner utan att städa upp efter oss. Röda Havets största hot är att korallreven dör.Det finns inte många korallrev kvar i världen och korallrev är otroligt viktiga. Korallreven är också väldigt viktiga för djurlivet i området. Det kan jämföras med nedhuggning av regnskog som gör att många djur, som t.ex. gorillor, ät utrotningshotade.

Korallrev hotas på många sätt. När vi människor fiskar påverkas många koraller eftersom vi använder nät, som korallreven skadas av, och många fiskar blir tagna, och ibland används sprängning, som förstör korallerna och livet runtomkring.

När havet blir för näringsrikt, för att mycket övergödning släppts ut av oss människor, blir det för mycket alger som kan göra att vattnet blir för grumligt för att algerna i korallerna ska kunna genomföra fotosyntesen. Alger trivs bra i näringsrikt vatten och lever bra på övergödningen. När algerna sedan dör sjunker de till havsbotten och då finns så mycket näring i att hämta att många nedbrytare fortplantar sig. Nedbrytarna konsumerar syre och i stora mängder leder de till syrebrist i vattnet vilket är dåligt för hela balansen i ekosystemet.

Växthuseffekten har lett till att temperaturerna har stigit. Algerna som lever i korallerna klarar inte för höga temperaturer och dör lätt om de höjs. Eftersom algerna står för ungefär 95% av korallernas energi-upptag gör detta att korallerna dör. Det börjar med så kallad korallblekning som innebär att korallerna tappar färg och i princip allt liv. Om temperaturen återställs innan korallen dött, efter korallblekningen, kan korallen återställa sig och bli lika färgglad som den var innan. Om korallen dör kommer det att växa nya koraller på den (om miljön tillåter) eller så kommer organismer som hjälper till att göra den bra och stabil för nytt liv genom att göra den mer kompakt tillsammans med andra döda korallrev.

Men vad kan vi människor göra för att hjälpa? För även om inte alla bryr sig är det ju faktiskt allas problem när naturen förstörs. Det är sant att det kan kännas som att man inte kan påverka miljön på något sätt som en vanlig liten människa. De som sitter i styrning över länder och i kontroll för miljöfrågor har såklart en större kraft att påverka med. Men vi vanliga människor kan också påverka med saker som vi gör varje dag och som vi kanske inte tänker på att de påverkar miljön negativt. Till att börja med åker de flesta av oss till ett jobb eller till en skola större delen av veckan. Många av oss har inte möjlighet att gå eller cykla dessa sträckor men att åka kollektivtrafik istället för att åka bil gör större skillnad än man kan tro. Jag tycker det finns en viss lathet i detta vilket är förståligt. Många har möjlighet att åka kollektivtrafik eller cykla men måste då ofta gå upp en lång stund tidigare än om de åker bil och väljer då det enklare alternativet som ger de 30 minuters mer sömn och en varm färd.

Sedan finns det alla de småsaker som vi gör varje dag som vi ofta inte tänker på men som ändå påverkar, om än lite. Att stänga lampor när man går ut ur ett rum eller att minimera antalet lampor tända i ett rum som man är i kan göra skillnad långsiktigt. Alltså kanske det inte påverkar jättemycket om du släcker en lampa endast en gång men när du kommit ihåg att släcka den under flera veckor eller månader kommer du att ha sparat in mycket energi och därför också sparat in lite på naturen. Detta gäller också vatten i kranen. Många låter vattenkranen rinna för att få rätt temperatur eller för att de helt enkelt inte bryr sig så mycket. Detta fungerar på samma sätt som med lamporna och om vi endast använder kranen i de mått vi behöver och inte låter den stå på för att vi inte orkar öppna den igen inom några sekunder kan vi också spara in vatten i slutändan vilket hjälper naturen.
Andra småsaker som dessa är saker som tar elektricitet. Datorer och tv-apparater, laddare till mobiler och surfplattor, mixer, matberedare, brödrostar, symaskiner och tandborstar är bara några exempel på saker som tar elektricitet. Det är viktigt att utnyttja alla dessa saker på ett sparsamt sätt så att man inte har på de onödigt länge eller t.ex. låter datorn eller tv:n stå på över natten. Det är också viktigt att komma ihåg att många versioner av dessa saker kommer att dra batteri bara genom att vara inkopplade även om de inte används för stunden och det är därför viktigt att komma ihåg att dra ut sladden. Detta gäller också ofta för laddare till datorer och mobiler.

Vi slänger också mycket som kan återanvändas eller skänkas bort. När vi väl slänger saker är det också väldigt viktigt att vi sopsorterar. När vi inte sopsorterar ordentligt utan kanske råkar lägga någonting i fel hög finns det risk för att hela säcken måste läggas i en blandhög. Det finns maskiner i sopstationer som märker om det finns metall eller andra saker i fel påsar och dessa påsar måste då gå ut i en hög där de inte kan återanvändas lika effektivt som de skulle om de hamnat i rätt hög. Det är därför väldigt viktigt att sopsortera och att sopsortera rätt. Vi ska också tänka på hur vi använder förbrukningsvaror som toapapper och tvättmedel. Det ska användas så sparsamt som möjligt och man kan ofta reducera sin användning utan att egentligen märka skillnad. Saker som diskmaskin och tvättmaskin kan också sättas på “eco” och kommer då att köra en mer miljövänlig omgång tvätt och disk.

Dessa förändringar inriktar sig till att hjälpa miljön så det finns vissa nackdelar inom andra områden. Att köpa ekologiskt är också en otroligt bra grej som hjälper både din hälsa och miljöns hälsa. Men ekologiskt mat är ofta en hel del dyrare och inte alla kan hålla sig till den eftersom det innebär en höjd matkostnad som inte alla har råd med. Många vet inte heller just hur mycket bättre ekologisk mat är och kanske inte tänker på att de inte köper det för att det inte spelar dem så stor roll. Nackdelar med ekologisk mat skulle kunna vara de bondar som inte säljer ekologisk mat utan besprutar eller behandlar sin växter och grödor. Om ekologisk mat blir populär finns det risk att dessa bondar inte säljer någonting vilket ofta resulterar i att de går i konkurs om de inte har några besparingar eller planer. Detta skulle förstås betyda att bondar skulle kunna byta till ekologisk plantering och i princip garantera vinst. En annan nackdel är att en ekologisk skörd blir väldigt mycket minera eftersom en del ofta blir förstörd av djur eller liknande eftersom de inte blivit besprutade. Detta är den största anledningen till att ekologisk mat är dyrare en icke-ekologisk. Detta innebär att mer mark skulle behöva användas till samma mängd mat och eftersom det redan är brist på land och mycket av det landet som finns är näringsfattigt är detta ett problem.
Det här med att välja kollektivtrafik och cykel/gång framför att åka bil har enligt mig inga stora nackdelar. Detta skulle vara om allt hände på en gång och tågen och bussarna blev proppfulla på en dag, men även om detta hände skulle det bara ta några veckor innan bussarna och tågen börjat åka oftare. En annan nackdel skulle vara om folk helt slutade använda bilar vilket skulle vara fantastiskt för miljön men det skulle försvinna otroligt många jobb som skulle vara svåra att ersätta. Däremot skulle vi också spara in på bensin och bensinpriser skulle då kunna sänkas vilket skulle kunna göra bussresor billigare. Om fler åkt buss och tåg hade det blivit väldigt mycket billigare eftersom de i princip hade kunnat garantera att de fick vinst vid varje resa vilket de inte kan nu och måste därför ha höga priser.
Det här med att släcka lampor och generellt spara på elektricitet och vatten har inte heller några större nackdelar heller. Om man inte går så långt att man inte längre tänder lampor alls så att man får leva i ett evigt mörker finns det egentligen bara bra saker. Att spara in på elektriciteten och vattnet gör att man också kommer att reducera sina räkningar vilket kanske gör att man har råd med lite mer ekologisk mat.

Många av dessa förändringar är alltså saker som vi vanliga människor kan ändra i vår vardag för att leva ett mer miljövänligt liv. De flesta av dem är småsaker som vi inte alltid tänker på att vi använder mer än nödvändigt av. Det är sant att om en person följer dessa gör det ingen större skillnad, men om fler tänker på miljön och tänker på dessa saker och alla de andra sakerna man kan göra kommer vi att tillsammans kunna hjälpa miljön.

3
Det finns många olika definitioner av ekologisk hållbarhet. För mig är det att jorden ska kunna fortsätta fungera som den ska “för evigt” och systemet ska alltså inte krascha på grund av att något inte fungerar. Vad som menas med detta är att hela det systemet som finns för hur jorden fungerar, varenda litet ekosystem och kretslopp, ska fungera tillsammans i en enda enhet. Sedan finns det andra saker som kommer att påverka så att jorden ändå inte kommer finnas för evigt men det är en annan sak.

I en Regerings skrivelse från 1997 om ekologisk hållbarhet står det att Sverige är “På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle”. Detta var väldigt länge sedan men det är ett bra exempel på ett dåligt tillfälle att använda just “ekologisk hållbarhet”. Enligt texten verkar politikerna tänka sig ett Sverige, inom ca 20 år, som inte påverkar naturen negativt och även om de har en bra uppfattning om definitionen av ekologisk hållbarhet har de väldigt vild fantasi. Ett ekologiskt hållbart Sverige är knappast möjligt om man ser på hur världen ser ut nu. Miljön blir bara sämre och snart är det försent för att återställa så om inget drastiskt sker inom några årtionden är det inte säkert att ett ekologiskt hållbart samhälle någonsin kan uppnås. I texten står det också att “Hälsan, miljön och klimatet skall påverkas så litet som möjligt”. Detta tyder däremot att definitionen hållbar utveckling missbrukas. Enligt min uppfattning av definitionen får miljön inte påverkas alls och detta tyder bara att påverkningen ska minimeras.

Ett ekologiskt hållbart samhälle i framtiden kan förstås se annorlunda ut. Naturen anpassar sig efter de nya situationerna som de tvingas leva med eftersom vi människor inte lyckats anpassa oss i början. Naturen kanske inte ändras helt synligt men det är en stor förändring ändå. “Man behöver idag äta 5 äpplen för att få i sig lika mycket näring som ett äpple från 1950-talet” är någonting som nämns ibland. Detta kanske inte är helt korrekt uträknat men det det är ändå ett bra exempel på något som förändrats så drastiskt på relativt kort tid. Det har samma påverkan som det som händer i näringskedjan när t.ex. rovfågeln äter den mindre fågeln som ätit en frukt. Den lilla fågeln har då redan förbrukat en stor del av energin som fanns i frukten och rovfågeln får då bara i sig en bråkdel av vad den skulle fått om den ätit frukten från början. Vi människor måste lära oss att leva längre ner i näringskedjan. Inte genom att låta andra djur äta upp oss, men genom att äta det djuren skulle ätit istället för att äta djuren.

Enligt mig ser många redan på vår jord som en förbrukningsvara som kommer vara förstörd lagom tills vi hittat en ny planet att leva på. Vi människor är så naiva och självupptagna att vi antagligen skulle kunna jobba oss igenom flera universum och förbruka varje levnadsbar planet vi kommer över. Det är detta som gör att jag tycker att vi måste kämpa för den planeten vi har. Vi är inte värda den och vi har därför inte rätt att förbruka den.

Källor
Agnes Hallin:
som själv varit och dykt i röda havet. Har också ritat bilderna.

Författare: Henriksson A.
Utgiven: 2008
Titel:TITANO Biologi
Förlag: Gleerups Malmö

Författare: Helmer Ringgren, Stig Fonselius
Titel: Röda Havet
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/röda-havet
Hämtad: 2014-10-23 11:26

Författare: Ragnar Hall Per Ahlberg
Titel: Korallrev
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/korallrev
Hämtad: 2014-10-28 12:36

Författare: Johan Rodhe, Stig Fonselius
Titel: Östersjön: Salthalt och Skiktning
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/östersjön
Hämtad: 2014-11-04 18:56

Deltagande: Anna Lindh, Göran Persson
Framtagen: 1997-1998
Titel: Regeringens Skrivelse: Ekologisk Hållbarhet

Click to access 48573858.pdf

Hämtad: 2014-11-04

Sidansvarig: Tina Johansen
Kontakt: Daniel Hansson
Titel: Syrebrist
http://www.havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle/syrebrist/
Uppdaterad: 2014-06-27 15:13
Hämtad: 2014-11-07 17:27

Författare: William Alevizon
Titel: Red Sea Coral Reefs
http://www.coral-reef-info.com/red-sea-coral-reefs.html
Hämtad: 2014-11-07 20:22

Författare: Esther G, Newark, N.J.
Titel: Have fruits and vegetables become less nutritious?
http://www.scientificamerican.com/article/soil-depletion-and-nutrition-loss/
Hämtad: 2014-11-07 22:36

Utgivare: National Ocean Education
Titel:Importance of Coral Reefs
http://oceanservice.noaa.gov/education/kits/corals/coral07_importance.html
Hämtad: 2014-11-20

Ansvarig Utgivare: William Alevizon Ph.D.
Titel: Coral Reef Facts
http://www.coral-reef-info.com/red-sea-coral-reefs.html
Hämtad: 2014-11-23

Sidansvarig: Tina Johansen, Kontakt: Daniel Hansson
Titel: Syrebrist
http://www.havsmiljoinstitutet.se/hav-och-samhalle/syrebrist/
Hämtad: 2014-11-26

Källor Utan Information:
Har då kollat faktan innan användning för att försäkra mig eftersom dessa varken har författare eller datum.

Click to access 16redsea.pdf

http://geography.howstuffworks.com/oceans-and-seas/the-red-sea.htm
http://www.bbc.co.uk/oceans/locations/redsea/rare_fish.shtml
http://www.havet.nu/?d=159
http://www.newworldencyclopedia.org/entry/Red_Sea
Mina bästa källor är NE som man kan lita fullt och helt på. Jag har också en ansvarig utgivare med ett P.hD. vilket gör att jag kommer att lita på den eftersom den har en bra utbildning som antingen lärt den mycket om detta ämne eller lärt den att vara källkritisk. Det var också väldigt roligt att använda Regeringens Skrivelse och då Anna Lindh som en källa eftersom jag tycker att hon var väldigt duktig. Väldigt många källor hade i princip ingen information alls. Detta kan bero på att de har blivit publicerade av stora företag ( Som BBC) som gör att de helt enkelt inte använder sådan information. Men de andra var antagligen inte lika pålitliga eftersom de flesta skulle vilja underteckna med sitt namn efter att ha skrivit en lång uppsats om ett ämne. Sådana källor som har flera nämnda namn i källor ( som Kontaktperson i sista källhänvisningen) gör att jag litar mer på dem eftersom fler varit med och kollat informationen. Jag har haft väldigt svårt att hitta information på djur i röda havet. De flesta sidor jag hittat handlade endast om snorkling och har då ingen information om hur fiskarna anpassar sig eller hur de lever och sånt utan bara om hur de ser ut. I mitt resonemang har jag inte använt någon källa alls utan bara tänkt fritt men har därför lyckats ta fram bra argument som jag håller med om och inte tagit andras åsikter.

Radioaktivitetens Påverkan

År 1896 upptäckte Henri Becquerel radioaktiviteten. Han skulle undersöka röntgenstrålar med hjälp av urankaliumsulfat, som är fluorescerande, och en fotografiskt plåt med svart papper emellan. Han skulle sätta plåten i solen för att sedan kunna se silhuetten av urankaliumsulfatet när han framkallat plåten. Experimentet misslyckades eftersom att det var molnigt i Paris. han kunde därför inte använda solen som han tänkt och lade istället plåten i en låda. När han sedan framkallar plåten, även om den inte varit i solen, får han mycket klara och starka bilder istället för de svaga spår av urankaliumsulfatet som han förväntat sig. Denna upptäckt har haft stor påverkan på världen och har hjälpt till att forma hur våra liv ser ut idag. Vi använder radioaktivitet i allt möjligt och vi hade inte kunnat leva på samma sätt utan den. Men det finns också en stor dålig sida av radioaktivitet.

I sjukvård används radioaktivitet väldigt ofta. När en patient ska röntgas, vid tumörbehandlingar, sterilisering av sprutor och andra engångsmaterial är bara några exempel på när radioaktiv strålning används inom sjukvård. Utan radioaktivitet hade vi alltså inte kunnat behandla patienter med samma säkerhet som vi kan idag.

Sterilisering är en otroligt viktigt användning av joniserande strålning. Att kunna garantera att t.ex. en nål som ska in i en människas kropp för att föra blod är ren är otroligt viktigt. En oren nål inne i kroppen kan leda till ett flertal sjukdomar som i värsta fall kan leda till död. Ett bra exempel på detta är när folk, på egen hand injicerar droger med sprutor som inte steriliserats. T.ex. är en stor del av aids-smittade i industriländer smittade på grund av sprutor som används ett flertal gånger utan ordentlig sterilisering. Bandage eller tygtrasor som används för att ta upp överflödigt blod under operation måste också vara helt rena. Dessa ska kunna vara inne i en människas kropp, för att ta upp blod som är i vägen och har samma, om inte fler risker än en smutsig spruta. Sterilisering inom sjukvård med hjälp av radioaktiv strålning är alltså väldigt viktigt för att vi ska kunna garantera att t.ex. en vaccination inte gör mer skada än nytta.

Ett annat exempel på strålning inom sjukvård är när vi behandlar tumörer. Patienten strålas då med joniserande strålning vilket kan leda till att tumören slutar växa eller, i bästa fall krymper. Det strålningen gör är att den inriktar sig på arvsmassan som cellerna har. Då påverkas både cancerceller och friska celler men de friska cellerna kan återhämta sig snabbare. Om man då strålas några gånger i månaden hinner inte cancercellerna återhämta sig utan dör långsamt bort. Det finns många fall där strålning av tumörer inte fungerar eller bara bromsar tillväxten av tumören men strålning gör ändå att många med cancer kan botas eller iallafall få ett lite längre liv.

Röntgen är också en otroligt viktig del av sjukvården. En röntgenapparat fungerar genom att den skickar ut elektromagnetiska vågor som kan tränga igenom olika material men i vår kropp tar olika vävnader åt sig strålningen i olika grad och på bilden ser det då ut som en bild av människans inre kropp. T.ex. tar skelettet åt sig strålningen jättebra och kommer därför att vara vitt på röntgenbilder. Röntgen gör alltså att vi kan titta in i människors kroppar för att se om något är fel. Med röntgen kan vi lokalisera benbrott, hitta tumörer, se om någon svalt något konstigt, osv. Det gör alltså det möjligt att i många fall veta hur en patient ska behandlas.
Icke-förstörande prövning av material inom industri är också något som görs möjligt av röntgen. Det är när de, inom industrin kollar inne i ett material utan att behöva dela det mitt i tu. Med röntgen kan de kolla om en maskin har håligheter som inte ska vara där eller bara om allt sitter som det ska.

I kärnkraftverk använder vi också radioaktivitet. Här används kärnklyvning för att utsöndra energi genom att få atomer att sönderfalla och då skicka ut joniserande strålning och värme som vi omvandlar till elektricitet. Denna energikälla har många dåliga sidor. Det finns väldigt många risker och konsekvenserna blir stora om en olycka sker så även om vi kommit långt i att försäkra oss om att olyckor inte händer är det en stor risk vi utsätter oss och vår värld för genom att driva kärnkraftverk. De som jobbar i kärnkraftverk och med insamling av uran och andra kärnbränslen utsätts också för mycket strålning. De har skyddskläder men påverkas ända av strålningen till viss del. Men det största problemet med kärnkraft är det avfall som blir över när energin utvunnits. Dessa avfall delas in i de tre grupperna låg-, medel och högaktivt avfall. De lågaktiva avfallen är skyddskläder och verktyg som använts av arbetare inne i kärnkraftverket. Dessa måste isoleras i 50-100 år innan de är fria från radioaktivitet. De medalktiva avfallen är filter som använts för att rena vatten från radioaktivitet i reaktorn. Dessa filter gjuts in i betong eller stål för att så lite strålning som möjligt ska kunna tränga igenom. Det högaktiva avfallet är det största problemet. Det finns nämligen ingen långvarig lösning på hur detta ska slutförvaras. Det högaktiva avfallet är de ämnen som blir kvar när man utvunnit energi. Dessa är mycket radioaktiva och är svårhanterade eftersom de, pga sin radioaktivitet blir otroligt varma. De sönderfaller alltså fortfarande och släpper ut energi i form av värme. Man måste därför förvara högaktivt bränsle i vattenbassänger i ungefär 40 år tills att radioaktiviteten minskat och därmed värmeproduktionen. Efter denna förvaring är ämnena lättare att hantera eftersom de inte blir lika varma men det finns ännu ingen riktig global lösning på var och hur avfallet ska förvaras efter vattenförvaringen. I Sverige planerar man att förvara avfall i Forsmark som ligger ungefär 15 mil norr om Stockholm. Detta beslut har tagits efter många tester och undersökningar av SKB (Svensk Kärnbränslehantering). Avfallet kommer där att förvaras ca 500 meter under marken i urberg och det beräknas (av SKB) behöva ligga där omkring 100 000 år för att inte längre vara radioaktivt.

Resonemang:
Eftersom att radioaktiviteten, som så mycket annat, upptäcktes av en slump kan man fundera på om tekniken vi hade på den tiden var redo för radioaktiviteten. Det är självklart alltid bra att veta så mycket som möjligt om hur saker fungerar och radioaktiviteten hade ju funnits där även om den inte upptäckts förrän kanske 20 år senare. Men på den tiden fanns inte tillräckligt med tekniker eller forskning för att kunna veta vad man hade att göra med eller vad som var rätt användning. Detta kan förstärkas med Marie Curie som avled pga en sjukdom som har starkt samband med att hon varit utsatt för allt för mycket strålning i hennes laboratorium. Marie Curie hade alltså ingen aning om just hur farligt höga halter av joniserande strålning är och detta led till att hon dog i förtid. Däremot hade vi inte varit här idag, med den tekniken kring radioaktivitet och mycket annat som vi har, om inte alla dessa människor under tidens gång forskat kring ämnena och fått fram alla egenskaper som de har. Det är självklart möjligt att en annan forskare under tidens gång skulle stött på exakt samma sak som Becquerel även om just Becquerel inte upptäckt det. Om upptäckten gjorts senare hade vi kanske inte varit där vi är nu med radioaktiviteten eller till och med hela världen. Om vi inte haft röntgen hade vi inte vetat lika mycket om människokroppen och ett av de få sätt att ta reda på mer hade varit att dissekera kroppar. Vi hade inte heller kunnat behandla cancer och tumörer utan joniserande strålning med dagens teknik. Vi har alltså mycket att tacka radioaktiviteten för.

Men väldigt mycket hemskt har hänt i koppling till radioaktivitet. Många människors liv har blivit bortkastade eftersom vi inte varit försiktiga och vi inte har haft vetenskapen eller för att vi helt enkelt är dumma och ansvarslösa. Ett av de bästa exemplen på när vi varit som mest ansvarslösa är kärnkraftverket Tjernobyl. I Tjernobyl i Ukraina exploderade en av kärnkraftverkets fyra reaktorer vilket spred radioaktiv strålning på en massiv area. Detta berodde till stor del på att ett antal tester skulle genomföras i kärnkraftverket och eftersom delar av dem stred mot säkerhetsregler var ett flertal säkerhetssystem avstängda.
Det finns många olika uppfattningar om hur många dödsfall som var i samband med Tjernobyl. Ungefär 50 st är bekräftade att ha dött i samband med explosionen och för att efteråt ha varit i området utan skyddskläder. Men självklart så påverkade den höga strålning som skickades ut över världen människor i närheten. Enligt mig borde en stor del av de cancerfall som hände i området efter detta varit påverkade av den ökade strålningen som tillkom pga reaktorexplosionen. Detta är däremot svårt att bevisa vilket kan vara anledningen till att diskussionerna kring antalet dödsfall är så många. Denna händelse är den värsta i hela kärnkraftverkens historia och har klassats som 7/7 på INES-skalan (International nuclear event scale, bara Fukushima i Japan har nått samma nivå).

Atombombningarna i Hiroshima och Nagasaki är också ett exempel på när vi människor missbrukat kärnkraft. 1945 släpps två atombomber i Japan från amerikanska bombflygplan. Ungefär 80 000 beräknas ha dött av den första bomben som utplånade 90% av staden Hiroshima och ungefär 40 000 beräknas ha dött av den andra atombomben som träffade staden Nagasaki(Källa:History Channel). Men tusentals fler kom att insjukna och dö i cancer eller andra sjukdomar högst troligen påverkat av den joniserande strålningen som kommit från atombomberna. Denna händelse var i samband med andra världskriget och var den största anledningen till att Japan villkorslöst kapitulerade i kriget mot USA.

Kring dessa atombombningar skulle jag vilja dra slutsatsen att alla de människor som dog inte gjorde det för att det finns radioaktivitet utan för att människor är onda och ansvarslösa. Det är en otroligt hemsk händelse som antagligen inte varit möjlig i samma grad utan radioaktivitet men det hade heller aldrig hänt om vi människor inte haft så stora anspråk på varandras land och rikedomar. Kriget mellan USA och Japan hade antagligen också fortsatt utan denna händelse och kapituleringen av Japan. Dessa slag hade lett till många döda men antagligen inte lika många som med atombomberna och de strålningarna som fått många att insjukna hade heller inte funnits som det nu fanns i ett flertal år efter attacken.

Det enda negativa med radioaktivitet som vi människor inte har gjort är nog bakgrundsstrålning. Men även denna har stor påverkan av t.ex. närliggande kärnkraftverk och medicinsk användning. Det kommer också strålning från rymden och marken vilket vi människor inte har eller kan påverka men dessa doser är så små att de knappast påverkar vår livslängd eller andra faktorer. Men bakgrundsstrålningen är en sådan svag strålning att den egentligen inte påverkar alls. Problemet är när vi människor gör saker som Tjernobyl eller Hiroshima eftersom bakgrundsstrålningen då ökar, om än väldigt lite.

En lite större del av bakgrundsstrålning de strålningar som vi människor får i oss i samband med sjukvård. Med detta menas den strålning som man utsätts för i samband med röntgen och bestrålning mot tumörer. Den strålning som en vanlig människa får i sig från röntgen är så liten att den i princip inte gör någon skillnad alls men strålning från tumörbehandling eller s.k. cellgiftsbehandling är betydligt högre. Då utsätts patienten för en högre dos strålning under en längre tid och denna behandling ges ett flertal gånger. Eftersom vi under många år i princip bara har kunnat förlänga en cancersjuks liv med hjälp av cellgiftsbehandling har inte många dokumenteringar gjorts om hur det påverkar en människas risk för cancer. Men liksom all annan strålning har cellgifterna ökat riskerna för cancer betydligt hos f.d. cancerpatienter.

Fördelarna med radioaktiviteten är alltså rätt klara. Den spelar stor del i sjukvård och medicinsk användning och är anledningen till att vi kan rädda många liv och ge andra människor normala liv. Det är också en relativt billig energikälla som används världen över och är alltså svår, men inte omöjlig, att ersätta.

Nackdelarna är däremot betydligt större och svårare att bedöma. Men eftersom det inte direkt är radioaktivitetens påverkan som styr när det gäller nackdelarna borde denna uppsats kanske heta “Människors Påverkan Med Hjälp av Radioaktiviteten”. För det är människorna som missbrukar radioaktiviteten och inte den som förstör.
Källor:

Författare: Ingrid Monthan
Utgiven: 2012
Titel:TITANO fysik
Förlag: Gleerups Malmö

Ansvarig Utgivare: Anders Runesson
Publicerad: 20/11 2007
Titel: Becquerel- En strålande Upptäckt
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/becquerel-en-stralande-upptackt
Hämtad: 26/11 2014

International Atomic Energy Agency
Senast Uppdaterad: 18 november 2014
Titel: Chernobyl Nuclear Accident
http://www.iaea.org/newscenter/focus/chernobyl
Hämtad: 28/11 2014

Författare och Ansvarig utgivare: Liselotte Englund
Faktagranskad av Ane Håkansson (professor i tillämpad kärnfysik vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet)
Senast uppdaterad: 1/4 2011
Titel: Hur hanteras Kärnavfallet?
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/karnkraft/tiofragorochsvar/hurhanteraskarnavfallet.5.20d15fca11f86fce23a80002024.html
Hämtad: 26/11 2014
Författare: Dag Lindgren, Professor em.
Senast uppdaterad: 6/5 2011
Titel: Hur många döda efter Tjernobyl?
http://blogg.slu.se/forskarbloggen/hur-manga-doda-efter-tjernobyl/
Hämtad: 29/11 2014
Författare: Ian Fairlie (PhD) David Sumner (DPhil)
Utgiven: Oklart
Titel: The Other Report on Chernobyl (TORCH)

Click to access torch.pdf

Hämtad: 29/11 2014

Ansvarig Utgivare: M.O. Sjukhusfysiker, Helsingborgs Lasarett
Publicerad: Ej Specificerat
Titel: Risk med röntgen hos tandläkaren

Risk med röntgen hos tandläkaren

Hämtad: 29/11 2014

Ansvarig Utgivare: American Cancer Society
Senast Uppdaterad: 30/1 2012
Titel:Second Cancers Caused by Cancer treatment

Click to access 002043-pdf.pdf

Hämtad: 29/11 2014

Ansvarig Utgivare:Ej Specificerad
Publicerad: Ej Specificerad
Titel:Bombing of Hiroshima and Nagasaki
http://www.history.com/topics/world-war-ii/bombing-of-hiroshima-and-nagasaki
Hämtad: 29/11 2014

Ansvarig Utgivare: Swedish Physicians against Nuclear Weapons
Senast uppdaterad: 29/11 2012
Titel: Klimat och miljöfördjupning: Kärnavfall
http://www.slmk.org/larom/wordpress/klimatmiljo/klimat-och-miljo-fordjupning-karnavfall/
Hämtad: 29/11 2014

Ansvarig Utgivare:Ing-Marie Moegelin, Karolinska Universitetssjukhuset.
Publicerad: 5/8 2013
Titel: Cancer: Strålbehandling
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Cancer/Under-och-efter-behandling/Behandlingar/Stralbehandling/
Hämtad: 29/11 2014
Ansvarig Utgivare: Illustrerad Vetenskap
Publicerad: 2003
Titel: Hur fungerar röntgenstrålar?
http://illvet.se/teknologi/hur-fungerar-rontgenstralar
Hämtad: 29/11 2014

Diskussion kring Källor:
Källor var lätt att hitta inom detta område. Många av de källor jag hittat har varit relativt gamla eftersom ämnet inte är så väldigt aktuellt just nu men jag har ändå hittat många som jag med stor säkerhet kan lita på. Detta pga att de t.ex. skrevs av fysiker eller doktorer. Information om Tjernobyl varierade däremot mycket mellan de olika källorna och jag har behövt göra en bedömning på vad som är mest troligt och försöka vara så källkritisk som möjligt. Jag kunde skriva om kärnkraftverk nästan helt utan källor men jag har lärt mig en stor del av det från TITANO fysik vilket jag hänvisar till både pga detta men också som källa för Tjernobyl och andra smådetaljer. Jag hade också vetskap om alla de olika användningar av radioaktivitet som jag nämnt och till dessa har jag bara använt källor för att försäkra mig om att jag skriver rätt. Till Hiroshima och Nagasaki fick jag en jättebra källa, History (Hemsidan till History Channel). Detta är en stor kanal som knappast skulle ha fel i en informationssida även om de inte nämnt någon ansvarig utgivare eller publiceringsdatum. Däremot är den Amerikansk och eftersom detta var en attack från Amerika på Japan finns det risker för att fakta ändras för att USA inte ska verka ha betett sig så illa som de verkligen gjorde. Illustrerad Vetenskap är också en sådan källa som jag kan lita på eftersom den information jag tagit publicerats i en tidning som läses av många som skulle rättat dem om informationen var fel. Många av de källor som jag tagit kring sjukvård har varit information publicerat av ett flertal olika sjukhus och jag känner också att jag kan lita på dessa eftersom de som skriver oftast är doktorerade och vet vad de pratar om.

Vilken Jord Väljer Maskarna?

 

Syfte:

Att välja ut ett antal olika jordarter och se vilken maskar trivs bäst i.

Hypotes:

Jag tror att maskarna kommer att trivas i den jord vi tagit från skogen eftersom den är fuktig och innehåller näring. De kommer antagligen också att gilla den jord vi tagit från åkern. Det finns ofta mycket maskar i åkerjord eftersom den är väldigt näringsrik. Jag tror inte att maskar trivs i sand eftersom det är torrt och inte innehåller mycket näring. Eftersom de inte kommer få tillgång till löv eller förna under denna period tror jag att många av maskarna kommer att dö. Till exempel kan en mask som börjar i sanden få svårt att hitta näring om den inte hittar ut till jord och masken riskerar då att dö.

Material:

• Större behållare, i glas eller plast, med lock
• Kartong eller tjockt papper
• Olika sorters jordarter
• maskar (antal beror på antalet jordarter som ska undersökas)
• sked eller annat grävredskap

I vårt experiment finns också 2 stycken tusenfotingar.

Genomförande:

Vecka 1: Först ska materialen samlas ihop och eftersom det är bra med olika sorters jord för att få bättre resultat borde denna del förberetts. Maskar behöver också samlas in. Sedan ska behållaren av plast, eller liknande, delas upp i så många delar som man har jordsorter. I denna labb används fyra jordsorter och behållaren delas också därför upp i fyra delar med hjälp av kartong eller tjockt papper. När uppdelningen gjorts häller man i en jordsort i varje fack, balanserat så att det finns lika mycket i varje avdelning. Kartongbitarna tas sedan upp och jordarterna ska nu ligga avdelat och jämnt bredvid varandra. Sedan ska maskarna läggas i. I detta experiment användes 18 maskar och de är fördelade så gott som möjligt över våra 4 jordsorter. Maskarna läggs alltså i de olika avdelningarna med en så jämn uppdelning som möjligt. När detta är gjort väntar man tills man kan förvänta sig ett rimligt resultat (1 vecka rekommenderas).

Vecka 2: Resultaten ska nu kollas, men eftersom vi vill kolla dem igen efter ännu en vecka kommer vi inte hälla ut jorden eller maskarna utan bara gräva runt i behållaren. En sked eller liknande används för att gräva runt i behållaren. Maskarna räknas så gott det går utan att jordarna blandas med varandra. Resultaten skrivs ner och sedan väntar man ännu en vecka.

Vecka 3: Detta är den sista delen i experimentet och hela behållaren kan nu tömmas för att få reda på resultaten. När behållaren är tömd räknas maskarna i jordhögen genom att gräva runt och resultaten antecknas sedan.

Resultat:

Vecka 1:  Det vi hade i behållaren

1:    Sand                              Antal maskar: 4

2:    Jord från Lövskog        Antal maskar: 5      Antal tusenfotingar: 1

3:   Åkerjord                        Antal maskar: 5

4:   Jord från Blandskog    Antal maskar: 5       Antal tusenfotingar: 1

Vecka 2: Resultaten efter 1 vecka

1: Sand                                Antal maskar: 0

2: Jord från Lövskog          Antal maskar: 2

3: Åkerjord                         Antal maskar: 6

4: Jord från Blandskog     Antal maskar: 3      Antal tusenfotingar: 2

Vecka 3: Resultaten efter 2 veckor

1: Sand                                Antal maskar: 0

2: Jord från Lövskog         Antal maskar: 1

3: Åkerjord                        Antal maskar: 4

4: Jord från Blandskog      Antal maskar: 2     Antal tusenfotingar: 1

Många maskar var funna döda denna gång.

Det har nu också växt mögel över stora delar av jorden och en lite planta har börjat växa i åkerjorden.

Slutsats:

Det var många maskar som vi inte hittade vilket kan bero på att vi inte letat tillräckligt eller att de dött. Andra sökningen hittades många döda maskar medans vi inte såg några döda första sökningen. En mask lever i ungefär 2 år och sannolikheten att många av de vi hämtat skulle dö under just de två veckorna är väldigt liten. Anledningen beror antagligen på den dåliga miljön som många av de började i. Som jag nämnt i min hypotes kan maskar som börjar experimentet i sanden få svårt att hitta näring direkt. Sand är heller inte lätt för maskarna att färdas i och det kan vara svårt för de att ta sig ut. Även om vi inte hittade några döda maskar i sanden kan maskarna tagit sig ut bara för att dö i jorden eller i vilket fall som helst inte vara vid god hälsa.

Det stod klart att maskarna trivdes bäst i åkerjorden vilket var något jag tog upp i min hypotes. På grund av gödsel, som nästan alla åkerjordar innehåller, är jorden väldigt näringsrik vilket gör att många djur, som maskar, trivs bra.

Det fanns också ett antal i de båda skogarna. Resultaten av dessa var väldigt nära varandra.         Dessa resultat kan ha påverkats av annat än att de kom från olika sorters skogar, lövskog och blandskog. Resultatet kan påverkas av var i skogen jorden hämtats ifrån, vilket väder det var (om det regnar kan jorden vara blöt och om det är soligt kan den vara torr), om skogen har hög biologisk mångfald, osv. Jag väljer därför att inte dra slutsatsen att maskarna trivs bättre i blandskogen än i lövskogen, även om resultaten visar detta, eftersom det finns allt för många felkällor och resultaten är för nära. Däremot är det tydligt att tusenfotingarna trivdes bäst i blandskogen.

Felkällor:

• Olika mängder jord.
• Ojämnt antal maskar. Om fler börjar i en jord än de andra kan resultatet påverkas.
• Inte fuktig. Om jorden inte fuktas, som den görs i naturen, kan maskarna dö i förtid.
• Vi hittade inte alla maskar som vi lagt i från början. Datan ej fullständig

Förbättringar:

• Man skulle kunna mäta upp jorden innan man lägger i den. T.ex. ta 1 liter av varje sort.
• Vi hade kunnat lämna ute 2 maskar för att ha totalt 16 maskar vilket är delbart på 4.
• Man kan vattna jorden ett antal gånger tills behållaren är tillräckligt fuktig för att klara att göra det själv.
• För att hitta alla maskar hade vi kunnat ta ut all jord ur behållaren men samtidigt hålla jorden uppdelad för att kunna fortsätta experimentet en vecka till. Anledningen till att vi inte hittade alla maskar var att vi inte kunde gräva för mycket eftersom jorden då skulle blandas.

 

 

Våra jordsorter i behållaren

Några av de maskar vi använde i experimentet.

Exkursion: Dalby Söderskog

Syfte:

Att undersöka ett ekosystem och se vilka arter som trivs i lövskogsmiljö.

Hypotes:

Jag tror att vi kommer att hitta många insekter såsom gråsuggor, skalbaggar och myror. Detta är eftersom att det är en fuktig miljö med mycket löv och liknande på marken. Eftersom det är en nationalpark finns det antagligen mycket död ved där djur ofta trivs. Jag tror att det kommer finnas ek eftersom det finns i de flesta lövskogar, men också bok.

Genomförande:

Under exkursionen kommer vi att gå runt i skogen och undersöka vilka växter och djur vi kan hitta.

---

Undersökning: Livet i Förnan

Syfte:

Samla in förna och undersök vilka smådjur den innehåller.

Hypotes: 

Som jag sa i min första hypotes tror jag att vi kommer hitta insekter men också spindlar och flugor. De som trivs bäst i förnan är nog gråsuggor och kanske tvestjärtar.

Material:

• Förnasåll
• Lupp
• Bok med smådjur

Genomförande:

Vi börjar med att hitta förna i skogen. Den bästa sortens förna är ofta brun och lite fuktig eftersom djuren trivs bra då. När vi hittat det plockar vi upp en mängd i proportion till förnasållen. Vi lägger förnan i sållen, stänger locket och skakar sedan lite på den så att djuren ska trilla ner i den nedre delen. När vi gjort det öppnar vi sållen och lägger de djur vi fått ut i luppen så att vi kan studera de närmare och bestämma deras arter med hjälp av vår bok. När vi vet vilka arter de är antecknar vi.

Resultat:

Vi hittade många djur även om det inte var en så stor utbredning. Vi hittade flest myror, sedan flugor, sedan var resten gråsuggor, spindlar, skalbaggar, sniglar och maskar.

Slutsats:

Förnan vi hittar finns eftersom de träd som finns i lövskogen tappar löv som sedan förmultnar till energirik jord. Detta gör marken väldigt bördig och lövskogar huggs ofta ned för att användas till jordbruk. De djuren vi hittade gillar alla fuktiga områden och har inget emot mörker. Eftersom det är höst skymmer träden det mesta solljuset och håller med det fuktigheten i skogen.                           Även om vi inte riktigt såg det så har lövskogar stor biologisk mångfald jämfört med t.ex. barrskog. Anledningen till att vi inte hittade många djur kan vara att vi tittade på fel ställen eller andra orsaker som jag skriver i mina felkällor. Min hypotes var ganska korrekt. Jag trodde lite fel om vad som skulle finnas i förnan, även om de fanns var de inte dominerande, men alla de djur jag nämnt hittade vi.

Felkällor:

• Dålig Förna, inte letat tillräckligt efter bra förna.
• Fel årstid
• Dåligt väder som gör att djuren inte kommer fram.
• Dålig temperatur
• Fel på instrument, t.ex. dålig förnsåll.

---

Träd och Buskar:

Vi hittade flest ekar, precis som jag trott i min hypotes, men vi hittade också alm, rönn, bok och lönn. Naturligtvis fanns det många fler trädarter men det var dem vi identifierade.                                 Dessa träd är vanliga både utanför och i lövskogar och är lättare att identifiera eftersom att de är vanliga och lite annorlunda former och strukturer på löv. Vi hittade många andra träd som vi inte kunde identifiera eftersom de för mycket liknade andra träd.

Odla Kristaller

Syfte:

Odla och undersök saltkristaller.

Hypotes:

Jag tror att det kommer att ta ungefär två veckor för att det ska ha bildats lite större och mer regelbundna kristaller. Kristallerna kommer antagligen att bildas framför allt på kanterna av bägaren men kanske också på tråden. När vi placerat om tråden med en utvald kristall på tror jag att det kommer ta ungefär en vecka tills den blivit tillräckligt stor för att undersökas med blotta ögat. Den kommer att ha skarpa kanter men en blank och fin yta, eftersom vi kommer att använda kopparsulfat kommer den också att vara blå.

Material:

Bägare
Tratt
Filtrerpapper
Sked
Glasstav
Brännare
Trefot och Trådnät
Termometer
Tändstickor
Sytråd
Destillerat vatten
Stereomikroskop
Ett salt (Vi använder Kopparsulfat)

Genomförande:

Vi börjar med att ta fram de material vi kommer att behöva. När allt är framme häller vi upp 100 ml destillerat vatten i en bägare.Vi sätter bägaren på en trefot och sätter på en brännare för att värma upp vattnet. Vi använder en termometer för att hålla koll på vattnets temperatur och när temperaturen nått 50°C stänger vi av brännaren. Vi börjar hälla i kopparsulfat i bägaren, lite i taget, och blandar samtidigt med en sked. När kopparsulfatet inte längre löses upp slutar vi hälla i mer. Vi tar nu fram en ny bägare, ett filtrerpapper och en tratt. Vi sätter filtrerpappret i tratten och sätter den i den rena bägaren . Vi häller i vår kopparsulfatlösning och låter den filtreras ner i den nya bägaren. Vi tar sedan fram en glasstav som vi knyter fast en tråd på och lägger sedan glasstaven horisontellt så att tråden hänger ner i lösningen. Tråden ska vara lång men ska inte nudda botten eller några andra sidor av bägaren. Vi låter nu lösningen stå i en vecka.

Efter att vi väntat en vecka väljer vi ut en kristall från bägaren som vi tycker ser regelbunden ut och avlägsnar all de andra kristallerna. Vi knyter fast den utvalda kristallen på en ny tråd som vi bundit fast till glasstaven. Vi häller vår lösning i en ny bägare och släpper ner kristallen som hänger med tråden på glasstaven. Vi väntar nu i en vecka på vårt resultat. Ju längre man väntar desto bättre resultat får man.

Efter en vecka tar vi ut kristallen och avlägsnar den från tråden med en pincett och en sax. Vi undersöker den i mikroskop, fotar den, skrapar på ytan och tittar på den med blotta ögat.

Resultat:

När vi för första gången väntat en vecka ser vi att det kommit kristaller på alla kanter och även några på tråden. De är dock små och inte tillräckligt regelbundna för att de ska vara lätta att studera. Ett mönster liknande det som kommer av frost har också bildats på bägarens kanter. När vi sedan väntat en vecka till har den saltkristallen vi valt ut blivit mycket större och även denna gången har det kommit kristaller på kanterna och på resten av tråden. När vi tittar på den vi valt ut kan vi se att den är blå, liksom de första kristallerna också var. Den har en blank yta med många kanter och spetsar. När vi tittar på den i mikroskopet ser vi att även om kristallerna är blanka har de många små sprickor som inte syntes med blotta ögat. Det finns också lite mönster som än en gång liknar de som kommer av frost. När vi skrapar på ytan händer inte mer än att den blanka ytan skadas vilket är förväntat av de flesta blanka ytor.

Min hypotes var korrekt, kristallerna var blå och regelbundna med blanka ytor. Det hade också bildats mest kristaller på kanterna.Tiden för processen var också någorlunda korrekt.

Slutsats:

Kemisk formel: OBS: Detta är ingen kemisk reaktion, endast en lösning.

CuSO4(s) + H2O —-> Cu + SO4 + H2O Kopparsulfatet är först i solid form men när det löses i vattnen blir jonerna fria. Koppar jonen har laddningen 2+ medans sulfatjonen har laddningen 2-.

Salt hålls ihop av jonbindningar. För att jonerna ska komma så nära varandra som möjligt ordnar de sig i ett speciellt mönster. De lägger sig så att en positivt laddad jon ska vara i kontakt med fyra negativt laddade joner osv. När man mättar lösningen med vatten och salt går jonerna tillbaks ihop igen men om det går för snabbt hinner de inte gå tillbaka i de mönstrena de skulle vilja. Om man t.ex. skulle kokat lösningen för att snabbare få vattnet att avdunsta skulle saltkristallerna inte vara lika regelbundna men eftersom vi låtit lösningen mätta över en längre period hann jonerna lägga sig i sina mönster innan tillräckligt med vatten avdunstat. Anledningen till att saltkristaller är så regelbundna beror alltså på hur jonerna lägger sig i jonbindningar.

Felkällor:

• Ej destillerat vatten: Vattnet kan då inte ta upp och lösa lika mycket salt vilket kan leda till sämre resultat.
• För lite tid: Om man inte väntat tillräckligt på att kristallerna ska bildas kan de till slut vara för små för att undersökas.
• För lite salt: Eftersom vi inte har exakta mått på saltet kan det finnas risk för felbedömningar när det gäller vattnets mättnad. Detta kan leda till mindre kristaller.
• Orena material: Detta kan leda till många saker beroende på hur hög orenheten är. Kristallen skulle t.ex. kunna bli mindre regelbunden eller bara mindre

.